Betydelsen av tillförlitliga kartläggningsmaterial

Att tidigt identifiera elevers svårigheter och att sätta in specialpedagogiskt stöd kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och förhindra skolmisslyckanden. Som ett led i detta infördes 2019 Läsa, skriva, räknagarantin. Tidigare studier har dock visat att Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i svenska i årskurs 1 inte är tillräckligt finmaskigt för att identifiera alla elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa studier har rekommenderat att Skolverkets material bör kompletteras. Enligt nedan redovisade studie är LegiLexi ett lämpligt komplement.

Nedan presenteras en sammanfattning av studien och där finner du även länk till den publicerade uppsatsen.

Referera till den här artikeln

Vikten av tidig identifikation

Enligt Høien & Lundberg (2013) kan många elever bli hjälpta genom preventiva läs- och skrivinsatser redan under första skolåret. Dessa tidiga insatser har i forskning visat sig kraftigt reducera behovet av specialundervisning under kommande skolår. Det är därför av största vikt att svensk skola systematiskt arbetar med ett tillförlitligt kartläggningsmaterial för att på så vis kunna identifiera vilka elever som har behov av stöd. Men det räcker inte att bara arbeta med kartläggningsmaterialet, skolan måste också använda den data och kunskap som framkommer vid kartläggningen för att det ska ge någon effekt på elevernas inlärning. Återigen - det är inte testerna som lär eleverna att läsa utan för det krävs bra och välstrukturerad undervisning med rätt fokus!

Bedömningsstödet räcker inte - LegiLexi är ett bra komplement

I samband med Läsa, skriva, räkna garantin infördes det obligatoriska bedömningsstödet i bland annat svenska. Det har i ett flertal studier visat sig alltför grovmaskigt för att klara av att identifiera elevernas eventuella läs. och skrivsvårigheter. Den aktuella studien visar att LegiLexi kan användas som ett kompletterande eller ersättande kartläggningsmaterial för att identifiera elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd/anpassningar tidigt i skolan.

Studien, som kan läsas i sin helhet via länken nedan, visar att LegiLexis kartläggningsverktyg redan i åk 1, men även i åk 2 och 3, med god precision identifierar elever som är i riskzonen för att längre fram misslyckas i skolans nationella prov i svenska. Med denna tydliga och tidiga identifikation bör insatser och undervisning kunna sättas in tidigt och med rätt fokus för att på så vis undvika framtida skolmisslyckande. Författaren till studien konstaterar att LegiLexis kartläggningsverktyg är ett lämpligt komplement till bedömningsstödet.

Kan man lita på de nationella proven?

Resultaten i studien visar även tydligt att nationella proven i svenska inte är normalfördelade utan att de flesta elever i årskurs 3 klarar alla eller nästintill alla uppgifter. Det nationella provet tycks således inte vara konstruerat för att bedöma elevernas fulla kapacitet utan snarare för att identifiera de allra svagaste läsarna.

Många tolkar dock nog att godkänd på de nationella proven innebär att man är rustad för framtiden. Konsekvensen av detta kan bli att skolan bedömer resultatet på nationella proven som om den inte har några eller ytterst få elever som är i behov av stöd för sin läsning. Risken är överhängande att det finns elever med lässvårigheter som missas och därmed inte får det stöd de har rätt till.

Till den publicerade studien

Uppsatsen, som baserar sig på en longitudinell studie där man följer samma elever under flera år, är mycket välskriven av författaren Kristina Lundgren.

Läs studien här