Tester och testkvalitet

Inledning

LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med målet att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt innan de lämnar lågstadiet. Stiftelsen erbjuder verktyg och material för att stötta lågstadielärare i sitt arbete med att lära alla sina elever att läsa. LegiLexis olika verktyg har utvecklats i nära samarbete med svenska läsforskare och har granskats av en referensgrupp bestående av såväl läsforskare som andra experter.

LegiLexi har ägnat flera år till att utveckla, testa och kvalitetssäkra färdighetstester som kan användas för att följa elevernas läsutveckling från förskoleklass till mellanstadiet. LegiLexis tester är utvecklade för att enkelt kartlägga och följa såväl klassers som individuella elevers utveckling av olika läsfärdigheter över tid i syfte att ge lärare underlag för att än bättre kunna anpassa och bedriva en effektiv undervisning baserad på elevernas behov. Bedömningsverktyget kartlägger läsfärdigheter enligt Simple View of Reading (se nedan), grupperat inom områdena Avkodning, Språkförståelse och Läsförståelse och är utformat för att användas som del av ett formativt arbetssätt. De regelbundna avstämningarna tre gånger per läsår under lågstadiet ger läraren tidiga signaler på hur eleverna svarar på den undervisning och de interventioner som tillhandahålls. Den årliga screeningen och ev uppföljande tester i mellanstadiet ger lärarna där värdefull information om vilka individer som inte har en tillräckligt god läsförmåga och vad man kan göra för att hjälpa eleverna till rätta.

Betydelsen av läsförståelse kan knappast överskattas. Läsning handlar inta bara om skolan utan ytterst om demokrati, delaktighet och likvärdighet, både när det gäller tillgång till utbildning och när det gäller att ta plats i samhället. Genom att läsa och reflektera över det skrivna ordet lär vi oss förstå andras tankar och perspektiv, vi förstår samband, lär oss att dra slutsatser och argumentera. Läsning bygger vårt ordförråd och vår kunskapsbank inom många olika områden.

I Litteraturutredningens slutbetänkande framgår att läsvanorna i Sverige är stabila för befolkningen som helhet.¹ Det finns dock oroande trender såsom att andelen unga som läser regelbundet minskar. Barn i bokslukaråldern (9–14 år) är fortfarande de som läser mest, men utredningen konstaterar att det går att se en nedgång de senaste tio åren. Läsningen bland unga vuxna minskar också och har gjort det under lång tid. De internationella undersökningarna PISA (som mäter 15-åringars läsförmåga) och PIRLS (som mäter 10-åringars läsförmåga) visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats markant under 2000-talet. Svenska elever låg i början av 2000-talet på en hög nivå i internationell jämförelse, men ligger nu runt OECD-genomsnittet.² Nästan var femte elev (18%) nådde inte upp till basnivån (2 av 6) i läsförståelse, dvs har svårt att förstå mer än en mening i taget. Enligt OECD är det en kunskapsnivå som kan ses som grundläggande för fortsatt lärande. Motsvarande nedåtgående trend visar även resultaten i PIRLS, som mäter läsförmågan hos yngre elever.³

Läsförmågan påverkar i princip alla andra ämnen i skolan varför det är av yttersta vikt att tidigt säkerställa att alla barn redan på lågstadiet får rätt stöd i sin utbildning för att lära sig läsa ordentligt. Det är också därför det är viktigt att även i mellanstadiet årligen följa upp av att läsförmågan är tillräcklig och därmed minimera risken att elever med svårigheter inte upptäcks i tid.

Vikten av att mäta

För lärare är det viktig att veta var eleverna befinner sig i sin läsutveckling, samt vilka eventuella styrkor och svagheter de har. För att veta detta måste varje elevs utveckling kartläggas och dokumenteras. Detta kan göras både inom ramen för den ordinarie undervisningen och genom mer formell testning.⁴ Många, däribland bland annat Høien & Lundberg poängterar vikten av kartläggning som visar vad eleven har lärt sig och hur denne handskas med sin läsning.⁵ Kartläggning ger indikationer på hur den fortsatta undervisningen ska planeras.

Kartläggning av läsutveckling behövs för att lärare på bästa sätt ska kunna stimulera och stödja eleverna i deras läsutveckling.⁶ Vanligtvis räcker det att kartlägga elevers läsutveckling kontinuerligt under lågstadiet. Har eleverna en långsammare läsutveckling bör man anpassa undervisningen och fortsätta följa deras utveckling. Det är viktigt att reliabla och valida tester används systematiskt vid kontinuerlig kartläggning, så att testresultaten blir tillförlitliga. När kartläggning sker strukturerat och regelbundet kan eleverna stöttas och hjälpas att utveckla sin läsning.⁷

The Simple View of Reading

LegiLexis tester utgår från den etablerade modellen för vad läsning är, ’The Simple View of Reading’ som lanserades under 1980-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer.⁸ Modellen är mycket användbar och den är numera väletablerad bland såväl forskare som lärare runt om i världen, se Figur 1.⁹ Läsning ska i modellen tolkas som god läsförmåga vilket innebär att läsa med god läsförståelse. Avkodning är den tekniska aspekten av läsning, det vill säga att kunna göra om grupper av bokstäver till ord. Språkförståelse representerar den innehållsliga delen och kräver ett ordförråd och förståelse för språkets struktur. Figuren nedan belyser att såväl avkodning som språkförståelse behövs för att uppnå en god läsförståelse.

Modellen innebär att för att uppnå läsförståelse så krävs två delar; avkodning och språkförståelse. Om någon av faktorerna avkodning eller språkförståelse saknas så blir produkten alltid 0, det vill säga eleven uppnår inte läsning med god läsförståelse. Med utgångspunkt i ’The Simple View of Reading’ och senare forskning ^10,11,12 behövs följande färdigheter:

Avkodning är således den tekniska delen av läsningen; att känna igen bokstäver, kunna koppla dessa till ljud samt att kunna binda ihop ljuden till att forma ord och meningar. När man har uppnått både god alfabetisk och ortografisk avkodning har läsningen blivit automatiserad och den nivån bör eleven ha nått senast i slutet av lågstadiet.¹³

Språkförståelse är kopplat till textens innehåll. Språkförståelse kan sammanfattas som förmågan att ta till sig avsikten i ett språkligt meddelande, både som producent (talare/författare) och konsument (åhörare/läsare).¹⁴  För att förstå en text så krävs ett ordförråd, förståelse för språkstrukturen och grammatiken. Inom språkförståelsen ryms även hörförståelse, dvs förmågan att använda strategier för att sammanfatta, analysera och dra slutsatser ifrån en text som man får uppläst för sig.

Läsförståelse handlar om att förstå innehållet i skriftliga texter, att återskapa ett föreställningsinnehåll. Detta sker genom identifiering av de skrivna orden och med hjälp av den bakgrundskunskap som är relevant för textens begreppsvärld.¹⁵

För att uppnå en god läsförståelse krävs både avkodning och språkförståelse. Medan språkförståelse tränas genom hela livet och påbörjas redan när barnet är mycket ungt, så är avkodning något som lärs in under några år och som kräver mycket träning för att automatiseras. Lågstadiet är en kritisk fas i ett barns utveckling av avkodning och efter lågstadiets slut tränas detta oftast inte längre i strukturerad form.

Utvecklingsarbete

Framtagning av testerna

LegiLexis testutveckling inleddes 2015 i nära samarbete med en forskargrupp från Linköpings Universitet och Linnéuniversitet i Växjö. En referensgrupp med svenska forskare och experter engagerades för att granska resultaten.

Arbetet med framtagningen av testerna har utgått från den etablerade läsmodellen ’The Simple View of Reading’ som bryter ner läsning i två huvuddelar; Avkodning och Språkförståelse.¹⁶ Båda delarna anses vara fundamentala för att nå en god läsförståelse. Med utgång ifrån ’The Simple View of Reading’ identifierades därefter ett antal färdigheter och kunskaper kopplat till varje område som kan och bör mätas/testas:

Avkodning:

Vi betraktar Läsförkunskaper (bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet) som förutsättningar för avkodning och inkluderar dem under rubriken avkodning.

• Läsförkunskaper: Bokstavskunskap, fonemisk medvetenhet, fonemsyntes och fonemsegmentering. Fyra tester som kartlägger grundläggande läsförkunskaper som bör finnas på plats för att möjliggöra en fortsatt bra utveckling av den tekniska läsningen.
• Alfabetisk avkodning – testar elevens ljudande avkodning via läsning av nonsensord på tid.
• Automatiserad avkodning - testar elevens tekniska läsning och grad av automatisering via läsning av ord på tid.

Språkförståelse:

• Grammatisk språkförståelse - mäter elevernas grundläggande grammatiska förståelse.
• Hörförståelse – testar hur eleven förstår en text som inte kräver egen läsning. Finns i olika svårighetsnivåer för låg- och mellanstadiet.
• Ordförråd - mäter elevens ordförråd. Innehåller olika språkljud, ordlängd och ämnesområden. Finns i olika svårighetsnivåer för låg- och mellanstadiet.

Läsförståelse:

• Läsförståelse - vid egen läsning av korta och längre texter. Finns i olika svårighetsnivåer för låg- och mellanstadiet.

Innan framtagningen av testerna påbörjades sattes ett antal mål upp:

• Testerna ska gå snabbt att genomföra och vara enkla att rätta för lärarna
• Testerna ska vara standardiserade, dvs oberoende av testledaren
• Testerna ska ha hög reliabilitet och validitet
• Resultaten från testerna ska vara lättanalyserade och ge en överblick av klassen såväl som detaljerad information om varje elev

Pilotstudier lågstadiet

Under våren 2015 påbörjades arbetet med att ta fram tester avsedda för lågstadiet utifrån läsfärdigheterna, baserat på kunskap och tidigare forskning inom både läsforskning, pedagogik och testkonstruktion. En illustratör anlitades för att göra tydliga illustrationer. Samtidigt rekryterades pilotlärare som var intresserade av att vara med och prova ut LegiLexis tester. 62 lärare från olika delar av Sverige med klasser i årskurs 1, 2 eller 3 deltog i pilotstudien. Det första testtillfället genomfördes hösten 2015.

Baserat på feedback från pilotlärarna och analys av testdata gjordes efter första testtillfället justeringar i testerna. Ett deltest som testade elevernas kunskap om bokstävernas namn upplevdes som svårförståeligt och krångligt att rätta och ströks då det efter utvärderingen inte ansågs tillföra något till resultatet och analysen. Samtidigt lades ett nytt deltest till som fokuserade på att mäta elevernas läsförståelse på faktatexter som komplement till de redan befintliga texterna. En expert på faktatexter togs in för att hjälpa till med att konstruera detta deltest.

Efter att det tredje testtillfället genomförts (våren 2016) lades ytterligare tio testfrågor till i deltestet Fonologisk medvetenhet. Syftet med dessa nya uppgifter var att få ytterligare data på en mer avancerad nivå av fonemisk medvetenhet där både fonem inuti ord och ljudstridiga fonem lades till för att öka svårighetsgraden. Senare har detta test delats upp i flera kortare och färdighetsspecifika tester (fonemisk medvetenhet, fonemsyntes och fonemsegmentring).

Digitalisering

Under våren 2016 påbörjades arbetet med att utveckla en applikation för iPad i syfte att erbjuda möjligheten att genomföra testningen digitalt. I grunden är det exakt samma test som bara har lagts in på en digital plattform. Skillnaden mellan papperstesten och den digitala plattformen är att digital testning ökar testkvalitéten, eftersom alla elever får exakt samma instruktioner och tidsgränsen för deltesterna blir exakta.

Eleverna ges möjlighet att arbeta i sin egen takt i större utsträckning än vid testning med papper och penna då det inte längre finns något ”krav” att göra samma uppgift som resten av klassen vid varje givet tillfälle. Dessutom minimeras störande moment i och med att eleven endast kan se en uppgift i taget och dessutom arbetar med hörlurar.

För läraren innebär digitaliseringen att ingen rättning av testerna längre behöver göras manuellt. Ingen tid behöver heller läggas på manuell registrering av resultat. Utöver tidsvinsten så minimeras dessutom risken för fel via den så kallade mänskliga faktorn.

Pilotstudier mellanstadiet

Under 2022 påbörjades arbetet med att vidareutveckla LegiLexi med specifika tester för mellanstadiet. Här förutsätts elevernas läsförmåga ta fart både vad gäller den tekniska läsningen och förståelsen och det är oerhört viktigt att tidigt fånga upp elever som saknar tillräckliga förmågor eftersom de inte bara riskerar att halka efter i ämnet svenska utan i alla skolans ämnen som ställer krav på egen läsning.

Nya tester togs fram avseende språkförståelse och läsförståelse med högre svårighetsnivå än tidigare tester och även möjlighet att mer detaljerat förstå hur elevernas läsförståelse fungerar / inte fungerar. Utarbetandet av testerna skedde i nära samråd med forskargruppen och experter anlitades för text- och innehållsproduktion.

Under läsåret 2023-24 utprovades de nya mellanstadietesterna med ca 400 lärare och deras drygt 13500 elever. Under tre testomgångar samlades data in och analyserades för att optimera testinnehåll, kvalitetssäkra och sätta gränsvärden. Mellanstadietesterna lanserades hösten 2024.

Beskrivning av deltesterna

Nedan följer en kort beskrivning av alla deltester som finns i LegiLexis verktyg. Vilka tester en elev genomför beror dels på elevens årskurs och dels på tidigare testresultat och dokumenterade färdigheter. Alla elever gör så att säga inte alla tester hela tiden.

Bokstavskunskap (BOK)

Syfte

Bokstavskunskap är en av de viktigaste faktorerna för att förutsäga läs- och skrivsvårigheter.¹⁷ De elever som inför skolstarten endast kan namnen eller ljuden på ett fåtal bokstäver utgör en riskgrupp och bör tidigt få extra uppmärksamhet. Utmaningen för elever som ännu inte är säkra ordavkodare är just en osäkerhet i kopplingen mellan bokstaven och dess ljud.¹⁸

Man bör därför särskilt observera och uppmärksamma elever som har svårt att befästa bokstävernas ljud eller som ofta blandar ihop dem. Dessa elever kan behöva många fler repetitioner och ges möjlighet att gå fram i en betydligt långsammare takt än deras kamrater.

En elev behöver lära sig att göra grafem-fonemkoppling vilket i sin tur är grunden för att kunna avkoda. De elever som inte kan bokstäverna och dess ljud vid slutet av årskurs 1 utgör en riskgrupp som förtjänar extra uppmärksamhet.

Syftet med detta deltest är att mäta elevens förmåga att koppla ihop enskilda bokstäver (grafem) med rätt ljud (fonem).

Innehåll

Testet består av 12 uppgifter. Eleven får höra ett bokstavsljud och ser samtidigt 10 olika bokstäver. Eleven ska välja den bokstav som hör ihop med ljudet. I de första fyra uppgifterna är bokstäverna versaler, i de fyra nästföljande är det gemener och i de avslutande fyra uppgifterna är det blandat versaler och gemener. I deltestet testas både hållkonsonanter (f, l, m, n, r, s, v, l, j) och klusiler (b, p, d, t, g, k). Testet prövar också om eleven kan särskilja mellan liknande grafem (b/p och f/t) samt bokstäver med liknande bokstavsljud (y/i, b/d).

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som poäng och procentandel rätt och färgmarkeras:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång, men färdigheten behärskas inte tillräckligt bra
• Grönt = eleven har en tillräcklig färdighet och testet stängs av framgent

När eleven har nått den gröna nivån är det inte längre relevant att fortsätta testa just denna färdighet varför testet stängs av.

Fonemisk medvetenhet (FON)

Syfte

Fonologisk medvetenhet innebär att eleverna inriktar sig mot språkets ljudmässiga sida och förstår att vårt språk kan delas in i större och mindre delar. Fonologisk medvetenhet på fonemnivå kallas fonemisk medvetenhet och detta deltest är inriktat på att kartlägga elevernas fonemiska medvetenhet.

Att kunna förstå enskilda språkljud i ett ord är en förutsättning för att förstå kopplingen mellan det talande och det skrivna språket och för att tillägna sig alfabetisk avkodning. Om en elev har svårt att förstå hur ett ord kan börja på eller sluta på något kan problemet vara att eleven har svårt att skifta uppmärksamhet från språkets innehållssida till dess formsida. Den fonemiska medvetenhetens betydelse för läsning avtar när eleven automatiserad avkodningen. Syftet med detta deltest är att mäta elevens förmåga att identifiera initiala och finala ljud.

Innehåll

Testet består av två delar med totalt 8 uppgifter. Varje uppgift består av fem olika bilder som illustrerar olika vanligt förekommande vardagliga ord. Eleven får höra ett bokstavsljud och ska välja den bild som börjar med eller slutar med det aktuella bokstavsljudet.

Exempel

I den digitala Testportalen kan eleven klicka örat bredvid bilderna för att få ordet uppläst. Detta för att minimera risken att elevernas eventuellt begränsade ordförråd hindrar dem från att visa en fungerande fonemisk medvetenhet.

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som poäng och procentandel rätt och färgmarkeras:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång, men färdigheten behärskas inte tillräckligt bra
• Grönt = eleven har en tillräcklig färdighet och testet stängs av framgent

När eleven har nått den gröna nivån är det inte längre relevant att fortsätta testa just denna färdighet varför testet stängs av.

Fonemsyntes (SYN)

Syfte

Fonologisk medvetenhet innebär att eleverna inriktar sig mot språkets ljudmässiga sida och förstår att vårt språk kan delas in i större och mindre delar. Att göra en fonemsyntes innebär att ljuda ihop olika ljuddelar till ett ord. Detta deltest är inriktat på att kartlägga elevernas förmåga att göra en enklare syntes av ljud de får upplästa.

Innehåll

Testet består av totalt 8 uppgifter. Varje uppgift består av fyra olika bilder som illustrerar olika vanligt förekommande vardagliga ord. Eleven får höra 3-7 bokstavsljud upplästa och ska på egen hand ljuda ihop dem till ord och välja den bild som visar ordet de just ljudat ihop.

Exempel

I den digitala Testportalen kan eleven klicka på örat bredvid bilderna för att få ordet uppläst. Detta för att minimera risken att elevernas eventuellt begränsade ordförråd hindrar dem från att visa en fungerande fonemsyntes.

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som poäng och procentandel rätt och färgmarkeras:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång, men färdigheten behärskas inte tillräckligt bra
• Grönt = eleven har en tillräcklig färdighet och testet stängs av framgent

När eleven har nått den gröna nivån är det inte längre relevant att fortsätta testa just denna färdighet varför testet stängs av.

Fonemsegmentering (SEG)

Syfte

Att göra en fonemsegmentering innebär att dela upp ord i ljud och det är en central förmåga för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling. Fonemsegmentering är en komplex nivå av fonologisk medvetenhet och det mest avancerade av LegiLexis Läsförkunskapstester.

Innehåll

Testet består av totalt 8 uppgifter. Varje uppgift består av fem likadana bilder som illustrerar ett ord och olika antal ljud. Eleven får höra ordet uppläst och ska räkna antalet ljud de hör i ordet och välja den bild som har rätt antal prickar.

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som poäng och procentandel rätt och färgmarkeras:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång, men färdigheten behärskas inte tillräckligt bra
• Grönt = eleven har en tillräcklig färdighet och testet stängs av framgent

När eleven har nått den gröna nivån är det inte längre relevant att fortsätta testa just denna färdighet varför testet stängs av.

Grammatisk språkförståelse (GRA)

Syfte

Språklig förmåga är en sammansatt kompetens där grammatiken utgör en av flera delar. Grammatik som är fokus i detta deltest delas in i två huvudområden, morfologi och syntax. Morfologi eller böjningsmönster rör sig om förmågan att förstå hur ord kan böjas för att skapa ord med varierande betydelser medan syntax omfattar hur ord struktureras och organiseras i en sats. Grammatisk förståelse är en av de förmågor som stöttar läsförståelsen. Genom att kartlägga alla elevers språkliga förmågor kan elever med språksvårigheter identifieras tidigt. Detta ökar möjligheten att ge stöd innan eventuella svårigheter får negativa konsekvenser på elevernas skolprestationer och läsutveckling

Fokus i detta deltest är att mäta elevernas grundläggande grammatiska språkförståelse. Det finns olika metoder för att testa grammatisk förståelse och den mest tillämpade metoden är bildpekning. Metoden går ut på att eleven får lyssna på en mening och därefter välja den bild bland flera alternativ som bäst återspeglar meningen.

Innehåll

Testet består av två delar där den första delen säkerställer att eleven har det grundläggande ordförråd som krävs för att genomföra testet. Del 1 poängsätts inte alls utan utgör endast en kvalificerande del för att få genomföra själva testet som utgörs av del2. Del 2 består av 10 uppgifter. Eleven får lyssna på en mening i taget och därefter välja vilken av de fyra bilderna som bäst passar ihop med meningen de just hört.

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

GRA är utformat för att vara ett relativt enkelt test där majoriteten av eleverna ska klara samtliga uppgifter. Syftet är alltså att identifiera och uppmärksamma de elever som har svårigheter med grammatisk förståelse jämfört med sina jämnåriga.

Resultatet på detta deltest redovisas som poäng och procentandel rätt och färgmarkeras:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång, men färdigheten behärskas inte tillräckligt bra
• Grönt = eleven har en tillräcklig färdighet och testet stängs av framgent

Elever som har låga poäng på GRA kan befinna sig i språklig sårbarhet och bör uppmärksammas av lärare samt följas upp noggrant.

När eleven har nått den gröna nivån är det inte längre relevant att fortsätta testa just denna färdighet varför testet stängs av.

Hörförståelse (HÖR)

Syfte

Elever som ännu inte kommit igång med avkodningen kan ha en långt utvecklad innehållsförståelse (och vice versa). Fokus i detta deltest är att mäta elevernas innehållsförståelse isolerat från avkodningen, då ingen egen läsning krävs. Testets resultat kan ge vägledning om fokus på den fortsatta undervisningen bör ligga på förståelsestrategier eller på andra delar av läsningen.

Att mäta elevens förmåga att hitta, tolka och sammanföra information samt dra slutsatser ur en uppläst text. Detta test mäter innehållsförståelse utan att kräva egen läsning.

Intressant att veta är att HÖR och LÄS1 är två tester som konstruerats med samma struktur och svårighetsnivå där den enda skillnaden är att i HÖR får eleven lyssna på en inläst text och i LÄS1 sätts både elevens egna läsning och läsförståelse i fokus.

Innehåll

Testet består av 12 uppgifter. Eleven får i etapper höra en berättelse. Efter varje textstycke ställs en fråga och fem snarlika bilder presenteras. Uppgiften är att välja den bild som bäst passar ihop med texten som just lästs upp. Texterna och frågorna är av ökande svårighetsgrad.

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (L1-L6) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte alls tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång med färdigheten, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har en nått målet (eller högre) för hela sin nuvarande årskurs

Hörförståelse mellanstadiet (HÖR2)

Syfte

Förståelse av en text innefattar många olika färdigheter; att lyssna på text, att aktivera sin språkliga förståelse, sin bakgrundskunskap, att lyssna aktivt och komma ihåg såväl detaljer som händelseförlopp och teman. I HÖR4 får eleven lyssna en berättelse uppdelad i 6 delar. Efter varje avsnitt får eleven 3 flervalsfrågor att svara på som är relaterad till det avsnitt av texten de just har hört. Eleverna kan inte gå tillbaka och lyssna om på berättelsen. Frågorna och svarsalternativen går att få upplästa för att säkerställa att ingen läsning är nödvändig för att genomföra detta test. Endast en fråga visas i taget. Testet är inte tidsbegränsat.

I HÖR4 mäts elevens förmåga att lyssna på ocha och förstå en berättelse utan stöd av tillgängliga frågor eller krav på egen läsning. Deras generella förståelse för det de just har hört sätts på prov och de kan inte använda tekniker såsom sökläsning eller leta efter svaret i en text. Testet mäter elevens förmåga att förstå och komma ihåg detaljer och skeenden i en nyss uppläst text. Syftet är att få ett kvitto på att eleven klarar av att lyssna och förstå texter utan stöd av förutbestämda frågor och liknande stöd.

Testet är obligatoriskt i mellanstadiet.

Värt att notera är att HÖR2 och LÄS4 är två tester som konstruerats med samma struktur och svårighetsnivå där den enda skillnaden är att i HÖR2 får eleven lyssna på en inläst berättelse med upplästa frågor medan eleven i LÄS4 själv måste läsa både texter och frågor.

Innehåll

Testet består av en sammanhängande berättelse uppdelad i 6 avsnitt med 3 frågor per avsnitt, totalt 18 frågor. Eleven får på egen hand lyssna på texterna och besvara frågorna. Texterna har LIX-värden från 23 till 37, vilket motsvarar barnboksnivå till lättläst skönlitteratur.

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (M1-M6) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har tillräcklig färdighet, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har tillräcklig färdighet

Ordförråd (ORD)

Syfte

Att ha ett stort ordförråd är viktigt för språkförståelsen som i sin tur är avgörande för läsförmågan. Ett rikt ordförråd kan bidra till att kompensera för såväl bristande läsflyt som begränsat verbalt arbetsminne. Därför är det av stor vikt att stimulera ordförrådets tillväxt och kontinuerligt följa elevernas utveckling inom detta område. Syftet med detta test är att mäta elevens ordförråd.

Innehåll

Testet består av 24 uppgifter. Eleven får höra ett ord och ser samtidigt 5 olika bilder. Uppgiften är att välja den bild som passar bäst ihop med ordet. Orden är valda ifrån många olika sammanhang, ämnen och områden. Svårighetsgraden ökar successivt. Fokus på testet är att mäta ord på nivå 2. Nivå 2 ord är ord som ligger utanför vardagliga samtal. Det kan vara ämnesneutrala eller ämnesspecifika ord som ofta lärs in via läsning. ¹⁹

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (L1-L6) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte alls tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång med färdigheten, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har en nått målet (eller högre) för hela sin nuvarande årskurs

Ordförråd mellanstadiet (ORD2)

Syfte

Att ha ett stort ordförråd är viktigt för språkförståelsen som i sin tur är avgörande för läsförmågan. I mellanstadiet ställs större krav på ett utökat skolordförråd för att kunna hänga med i och förstå texter i skolans olika ämnen. Därför är det av stor vikt att stimulera ordförrådets tillväxt och kontinuerligt följa elevernas utveckling inom detta område. Syftet med detta test är att mäta elevens skolordförråd och testet är konstruerat utifrån vanligt förekommande ord i mellanstadiets läromedel och ämnen.

Innehåll

Testet består av 20 uppgifter. Eleven får höra ett ord och ser samtidigt 4 andra ord. Ett av de fyra orden betyder ungefär samma sak som det upplästa ordet. Alternativet går också att få upplästa. Uppgiften är att välja det ord som passar bäst ihop med ordet. Orden är valda ifrån många olika sammanhang, ämnen och områden. Fokus på testet är att mäta skolordförrådet och orden är valda för att representera SO, NO, matematik och generella skolord.

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (M1-M6) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har tillräcklig färdighet, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har tillräcklig färdighet

Läsförståelse kort text (LÄS1)

Syfte

Förståelse av en text innefattar många olika färdigheter; att kunna avkoda text, att aktivera sin språkliga förståelse, sin bakgrundskunskap, att kunna anpassa sin läsning efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för att förstå textens innehåll. Texterna i LÄS1 är anpassade utifrån vad eleverna bör klara av i slutet av årskurs 1.

I LÄS1 mäts elevens förmåga att på egen hand läsa och förstå korta, enkla texter avsedda för elever i de lägre årskurserna (åk 1 & uppåt). Testet mäter elevens förmåga att hitta information (läsa på raden) och dra slutsatser (läsa mellan raderna). Syftet är dock inte enkom ett värde på läsförståelsen utan via tidsbegränsning får man även ser hur mycket eleven hinner med samt hur mycket at det hen hunnit med som har förståtts.

Intressant att veta är att HÖR och LÄS1 är två tester som konstruerats med samma struktur och svårighetsnivå där den enda skillnaden är att i HÖR får eleven lyssna på en inläst text och i LÄS1 sätts både elevens egna läsning och läsförståelse i fokus.

Innehåll

Testet består av 12 uppgifter. Eleven får på egen hand läsa korta texter om Sara och Leo av successivt ökande svårighetsgrad, med LIX 3-18. LIX<30 klassificeras som mycket lättläst, till exempel barnböcker. Efter varje text får eleven välja vilken av fem snarlika bilder som bäst beskriver den lästa texten. Testet är tidsbegränsat till 5 minuter.

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (L1-L6) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte alls tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång med färdigheten, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har en nått målet (eller högre) för hela sin nuvarande årskurs

På Elevresultatsidan kan man även se hur lång tid eleven har nyttjat, hur många texter som lästs samt andel rätt, fel och obesvarade frågor:

Läsförståelse lång text (LÄS2)

Syfte

Förståelse av en text innefattar många olika färdigheter; att kunna avkoda text, att aktivera sin språkliga förståelse, sin bakgrundskunskap, att kunna anpassa sin läsning efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för att förstå textens innehåll. Texterna i LÄS2 är mer omfattande och innehåller ett rikare ordförråd än texterna i LÄS1. De är anpassade utifrån vad eleverna bör klara av i slutet av årskurs 2.

I LÄS2 mäts elevens förmåga att på egen hand läsa och förstå från mycket enkla och korta texter till längre och mer komplicerade texter. Testet mäter elevens förmåga att hitta information (läsa på raden) och dra slutsatser (läsa mellan raderna). Syftet är dock inte enkom ett värde på läsförståelsen utan via tidsbegränsning får man även ser hur mycket eleven hinner med samt hur mycket at det hen hunnit med som har förståtts.

Testet är obligatoriskt from åk 2, men genomförs endast med elever som har uppvisat tillräckliga färdigheter (minst nivå L3) på LÄS1.

Innehåll

Testet består av 6 texter av successivt ökande längd och svårighetsgrad som eleven läser på egen hand. Till varje text finns tre flervalsfrågor. LIX-värdet på texterna varierar från 5 till 30. LIX<30 klassificeras som mycket lättläst, till exempel barnböcker. Testet är tidsbegränsat till 7 minuter.

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (L1-L6) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte alls tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har kommit igång med färdigheten, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har en nått målet (eller högre) för hela sin nuvarande årskurs

På Elevresultatsidan kan man även se hur lång tid eleven har nyttjat, hur många texter som lästs samt andel rätt, fel och obesvarade frågor.

Årskurskoppling

LÄS2 inkluderas ej i helhetsbedömningen i årskurs 1 eftersom det i första hand är utvecklat för elever i årskurs 2 och 3. Elever i lägre årskurser kan genomföra testet om de nått en tillräcklig god läsförmåga (minst nivå 3 på LÄS1). Elever i åk 2 och 3 som inte nått minst nivå 3 på LÄS1 kommer automatiskt få ett nollresultat på LÄS2 då testet stängs av pga att det då anses vara för svårt för eleven.

Läsförståelse faktatext (LÄS3)

Syfte

Förståelse av en text innefattar många olika färdigheter; att kunna avkoda text, att aktivera sin språkliga förståelse, sin bakgrundskunskap, att kunna anpassa sin läsning efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för att förstå textens innehåll. Texterna i LÄS3 är faktatexter och innehåller ett rikare ordförråd och är mer faktaspäckade än texterna i LÄS1 och LÄS2. Texterna kräver inga förkunskaper utan all information som behövs för att besvara frågorna till texterna finns i testet.

I LÄS3 mäts elevens förmåga att på egen hand läsa och förstå faktatexter av varierande karaktär från faktatexter om växter, djur, instruktionstexter och mer historiska personporträtt mfl. Testet mäter elevens förmåga att hitta information (läsa på raden) och dra slutsatser (läsa mellan raderna). Syftet är dock inte enkom ett värde på läsförståelsen av faktatexter utan via tidsbegränsning får man även ser hur mycket eleven hinner med samt hur mycket at det hen hunnit med som har förståtts.

Testet är obligatoriskt först i mellanstadiet, men erbjuds elever som klarat minst nivå 3 på LÄS2 i lågstadiet.

Innehåll

Testet består av 6 texter och totalt 18 frågor. Eleven får på egen hand läsa faktatexterna och besvara frågorna. Texterna har LIX-värden från 23 till 39, vilket motsvarar barnboksnivå till lättläst skönlitteratur och börjar närma sig nivån för medelsvåra texter eller normal tidningstext (LIX 40-50). Efter varje text får eleven besvara tre flervalsfrågor om innehållet i den lästa texten. Testet är tidsbegränsat till 12 minuter.

Exempel

Årskurskoppling

Förmågan att läsa och förstå faktatexter är mycket viktig att behärska för att klara av skolan. I mellanstadiet är LÄS3 ett av två obligatoriska läsförståelsetester.

LÄS3 inkluderas ej i helhetsbedömningen i årskurs 1-3 eftersom det i första hand är utvecklat för elever i mellanstadiet. Elever i lägre årskurser kan genomföra testet om de nått en tillräcklig god läsförmåga (minst nivå 3 på LÄS2).

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (L1-L6 för elever i lågstadiet och M1-M6 för elever i mellanstadiet) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har tillräcklig färdighet, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har tillräcklig färdighet

På Elevresultatsidan kan man även se hur lång tid eleven har nyttjat, hur många texter som lästs samt andel rätt, fel och obesvarade frågor:

Läsförståelse berättelse (LÄS4)

Syfte

Förståelse av en text innefattar många olika färdigheter; att kunna avkoda text, att aktivera sin språkliga förståelse, sin bakgrundskunskap, att kunna anpassa sin läsning efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för att förstå textens innehåll. I LÄS4 får eleven läsa en berättelse uppdelad i 6 delar. Efter varje avsnitt får eleven 3 flervalsfrågor att svara på som är relaterad till det avsnitt av texten de just har läst. Eleverna kan inte gå tillbaka till texten när de har kommit till frågorna och kan inte heller se mer än en fråga i taget. Testet är inte tidsbegränsat.

I LÄS4 mäts elevens förmåga att på egen hand läsa och förstå en berättelse utan stöd av tillgängliga frågor. Deras generella förståelse för det de just har läst sätts på prov och de kan inte använda tekniker såsom sökläsning eller leta efter svaret i en text. Testet mäter elevens förmåga att förstå och komma ihåg detaljer och skeenden i en nyss läst text. Syftet är att få ett kvitto på att eleven klarar av att läsa och förstå texter på egen hand utan stöd av förutbestämda frågor och liknande stöd.

Testet är obligatoriskt i mellanstadiet.

Värt att notera är att HÖR2 och LÄS4 är två tester som konstruerats med samma struktur och svårighetsnivå där den enda skillnaden är att i HÖR2 får eleven lyssna på en inläst berättelse med upplästa frågor medan eleven i LÄS4 själv måste läsa både texter och frågor.

Innehåll

Testet består av en sammanhängande berättelse uppdelad i 6 avsnitt med 3 frågor per avsnitt, totalt 18 frågor. Eleven får på egen hand läsa faktatexterna och besvara frågorna. Texterna har LIX-värden från 23 till 29, vilket motsvarar barnboksnivå till mycket lättläst skönlitteratur.

Exempel

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på detta deltest redovisas som nivå (M1-M6) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har tillräcklig färdighet, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har tillräcklig färdighet

Avkodning av riktiga ord (AVK1)

Syfte

Genom att lyssna när eleverna läser enskilda ord får läraren en ganska god uppfattning om vilken ordavkodningsstrategi eleven använder. Vitsen med att låta eleverna läsa enbart ord är att det då inte går att gissa sig fram utifrån en omgivande kontext vilket ordet är. På så sätt är det lättare att upptäcka om eleven verkligen klarar av att läsa ortografiskt, i vilken mån ljudningsstrategin används och om barnet gissningsläser. Ordläsning kan därför ge läraren en bättre information om elevens avkodningsfärdighet än läsning av löpande text. Sytet med AVK1 är att testa elevens avkodningsförmåga med fokus på ortografisk och automatiserad avkodning.

Innehåll

Detta test genomförs av en lärare enskilt med en elev. Testet består av en lista med 144 ord, där eleven högt ska läsa så många som möjligt korrekt på en minut. Orden ökar successivt i längd och svårighetsgrad.

Detta testet, som även kallas H4/H5, är utvecklat av Rikard Lindahl och är väletablerat och beforskat.²⁰

Exempel

Alfabetisk avkodning, läsning av pseudoord (AVK2)

Syfte

Den alfabetiska avkodningen är grundläggande för den fortsatta läsutvecklingen och den är en förutsättning för ortografisk avkodning på sikt. Dessutom är alfabetisk avkodning en strategi som även skickliga läsare ibland använder sig av, i synnerhet vid läsning av ord som verkar vara nya eller främmande eller vid inlärning av andra språk.

Många nybörjare och svaga läsare vill gärna ta hjälp av kontextuella ledtrådar vid avkodningen. Bilder och läsarens förförståelse kan understödja en ännu outvecklad alfabetisk avkodning. Eleven kanske läser endast delar av ordet och utifrån sammanhanget gissar sig till resten. Genom att använda påhittade nonsensord isoleras förmågan alfabetisk avkodning.

Att kunna läsa nonsensord i sig är inte en färdighet som är viktig att ha, men att kunna tillämpa en alfabetisk / ljudande avkodning när det kommer ord man inte känner igen är oerhört viktigt för alla läsare. Syftet med AVK2 är att testa elevens alfabetiska avkodningsförmåga.

Innehåll

Detta test genomförs av en lärare enskilt med en elev. Testet består av en lista med 144 påhittade ord, där eleven ska läsa upp så många som möjligt korrekt under en minut. Orden ökar successivt i längd och svårighetsgrad.

Nivå och stöd för tolkning

Resultatet på AVK1 och AVK2 redovisas som nivå (L1-L6 för elever i lågstadiet och M1-M6 för elever i mellanstadiet) och färgmarkeras baserat på uppnådd nivå och elevens årskurs vid testtillfället:

• Rött = eleven har inte tillräcklig färdighet inom färdighetsområdet
• Gult = eleven har tillräcklig färdighet, men den bör utvecklas mer
• Grönt = eleven har tillräcklig färdighet

På Elevresultatsidan kan man även se vilka ord eleven har läst fel på samt vilken typ av felläsningar läraren har identifierat.

Genomförande

Testperioder

LegiLexis lågstadietester är framtagna för att genomföras kontinuerligt tre gånger per läsår. Mellanstadietesterna är primärt avsedda att användas en gång per läsår (höst).

Varje läsår är indelat i tre testperioder då det går att genomföra testerna. Läs mer om planering på denna sida.

Digitalt eller analogt? 

I möjligaste mån bör man sträva efter att använda digitala tester eftersom de är

• standardiserade - alla elever får exakt samma testupplevelse

• intelligenta / adaptiva - testerna känner av elevens förmåga i testsituationen och anpassar innehåll därefter

• självrättande - ingen arbetstid läggs på att rätta eller registrera resultat

• elevcentrerade - eleven bestämmer själv om hen vill lyssna, om, svara snabbt, gå vidare eller stanna kvar på en uppgift

• fulla av andra finesser - såsom möjlighet att lyssna om, förstora text, mäta tid, begränsa tid, dölja frågor mm som inte går att återskapa i analogt format

I undantagsfall kan det dock uppstå situationer som gör att digitala tester inte fungerar varför vi även tillhandahåller innehållet i pappersformat. Papperstesterna ska användas restriktivt eftersom många av styrkorna och fördelarna med digital testning då går förlorade.

Det är viktigt att använda samma modalitet för testning (digitalt eller på papper) hela tiden om resultaten ska vara jämförbara över tid. Ändrar man modalitet så kan det påverka resultaten. Det är också oerhört viktigt att inte först genomföra testerna digitalt och därefter göra om dem analogt i samma testperiod eftersom testerna då kommer repeteras för nära varandra och eleven kan uppvisa sk inlärningseffekter, dvs att man gör bättre ifrån sig tack vare att man har genomfört samma test nyligen och därmed känner igen och drar nytta av det.

Allmänna anvisningar

Testupplägg

Elevens registrerade årskurs vid testtillfället och eventuella historiska resultat avgör vilka tester eleven får göra. Denna individanpassning av testerna gör att man minimerar antalet tester en elev behöver göra och maximerar nyttan med testerna som genomförs. Det innebär att elever i samma årskurs och klass kan få göra helt olika tester.

Testgenomförandet bör ske vid samma tidpunkt varje läsår och testperiod för att säkerställa jämförbarhet över tid.

Genomförandet tar ca 2x20 minuter plus tid för avkodningstesterna att genomföra och man bör dela upp det vid två olika lektionstillfällen för att undvika att göra allt i ett svep.

Testets utformning

Varje enskilt deltest har samma innehåll och ändras inte över tid. Detta gör att det går att följa elevens utveckling över tid, men det innebär också att det är oerhört viktigt att man inte går igenom vilka svar som är rätt med eleverna efter genomförd testning för att undvika testspecifika inlärningseffekter.

Tolkning av resultat

För en elev som genomfört samtliga tester programmet föreslår för eleven presenteras en elevprofil med sammanfattning och rekommendation baserat på elevens resultat. I lågstadiet ges även tips på ett fokusområde. Resultaten redovisas även detaljerat per deltest och för varje elev finns en utförlig felrapport där alla eventuella fel redovisas på uppgiftsnivå.

Varje årskurs har sin målnivå

LegiLexi har definierat specifika målnivåer för varje årskurs. Målen i lågstadiet är satta utifrån önskat läge i slutet av den aktuella årskursen, dvs vid vårterminens slut. När en elev nått målet för sin årskurs grönmarkeras den oavsett när på året det sker. Det är helt normalt att endast ett fåtal elever är "gröna" inom något område i början av höstterminen. Många kommer vara både "gula" och "röda", men det kan alltså vara helt i sin ordning.

I lågstadiet tillämpas nivåindelningen L1-L6 där

• Målet i slutet av Fsk är nivå L2
• Målet i slutet av åk 1 är nivå L3
• Målet i slutet av åk 2 är nivå L4
• Målet i slutet av åk 3 är nivå L5

OBS! Eftersom målen är för slutet av vårterminen i respektive årskurs så är det helt normalt att endast ett fåtal elever är "gröna" inom något område i början av höstterminen. Många kommer vara både "gula" och "röda", men det kan alltså vara helt i sin ordning.

I mellanstadiet tillämpas nivåindelningen M1-M6 och för mellanstadiet gäller att målen är satta för början av höstterminen.

• Målet i början av höstterminen i åk 4 är M3
• Målet i början av höstterminen i åk 5 är M4
• Målet i början av höstterminen i åk 6 är M5

Testkvalitet

LegiLexi har i samråd med forskargruppen gjort ett antal undersökningar och beräkningar för att kontrollera att testerna i tillräckligt stor utsträckning mäter elevers läsutveckling. För att utvärdera kvaliteten i ett test använder man sig vanligtvis av begreppen reliabilitet och validitet.

Reliabilitet

Reliabilitet mäter graden av tillförlitlighet i ett mätinstrument, alltså i hur stor utsträckning testet ger samma resultat vid upprepade mätningar. Detta utvärderades genom test-retest-reliabilitet. Detta kan mätas genom att samma test genomförs av samma individer vid två tillfällen, och att korrelationen mellan dessa två mättillfällen sedan analyseras. Hög överensstämmelse mellan de två testresultaten medför en hög reliabilitet.

En annan form av reliabilitet är intern konsistens som avser hur väl olika delar av måttet mäter samma sak. Cronbach's Alfa är ett mått på den interna konsistensen som är ett sammanfattande korrelationsmått mellan samtliga frågor i ett test.

Test-retest reliabilitet

För att granska reliabiliteten i LegiLexis tester har reliabilitetets-mätningar genomförts regelbundet. Den senaste mätningen uppdateras under mars 2020 med mätningar ifrån Vinter 18/19 och Vår 19. Då det är ca 3-4 månader mellan testtillfällena bidrar tidsaspekten till att sänka reliabiliteten, då eleverna under tiden mellan testerna utvecklas i olika stor grad. Vissa av deltesterna genomfördes inte av samtliga elever, vilket gör att N varierar:

Vanligtvis finns en nedre gräns för god test-retest reliabilitet på 0,7. Några deltester ligger under, eller nära denna gräns. Vi har valt att presentera alla siffror i tabellen. Om ett test var för svårt eller lätt för eleven, dvs. att eleven inte fick några poäng alls (golveffekt) eller maxpoäng (takeffekt), kommer det leda till lägre reliabilitetsresultat i tabellen. Detta kommer att sänka reliabiliteten.

Trots lägre testvärden är dessa tester ändå användbara för att uppmärksamma elever som ligger långt ifrån målen. LegiLexi arbetar med att ytterligare förbättra testens reliabilitet genom att kontinuerligt se över testfrågorna.

* Testet uppvisar golveffekter vilket teststatistiken inte tar hänsyn till. Dessa tester är valfria för årskursen
** Testet uppvisar takeffekter vilket teststatistiken inte tar hänsyn till. 

Intern konsistens

En analys av resultaten ifrån årskurs 1 vintermätning 2016/2017 har gjorts med 814 elever. Tabellen visar den interna konsistensen för de deltest som är konstruerade enligt principen att varje fråga/item tillsammans mäter den tänkta läs-faktorn. Även här finns en gräns på 0,7 som avgör hur bra frågorna tillsammans lyckas mäta den avsedda faktorn. Resultaten, som redovisas i Tabell 3 nedan, visar på tillfredsställande nivåer av intern konsistens.

Validitet

Validitet är ett mått på i vilken utsträckning ett test verkligen mäter det man avser mäta. Ett vanligt sätt att mäta validitet i ett test är att jämföra det med ett redan etablerat test.

För att ta fram validiteten på LegiLexis tester genomfördes en validering mot DLS läsförståelse bas (årskurs 1) och DLS läsförståelse (årskurs 2). DLS valdes ut som test att validera mot då SBU²² i sin utvärdering av olika tester för att identifiera barn med dyslexi angav DLS som ett av de bästa testerna baserat på att testet både använts i forskning samt har reliabilitets- och validitetsmätningar.

Totalt genomförde 36 elever i årskurs 1 och 130 elever i årskurs 2 på 3 olika skolor i Stockholmstrakten LegiLexis tester och DLS bas och DLS vid ett och samma tillfälle. Resultaten, som redovisas i Tabell 4 nedan, visar att LegiLexis läsförståelsetester uppvisar en hög korrelation med DLS läsförståelsetester.