Tester och testkvalitet

Inledning

LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med målet att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt innan de lämnar lågstadiet. Stiftelsen erbjuder verktyg och material för att stötta lågstadielärare i sitt arbete med att lära alla sina elever att läsa. LegiLexis olika verktyg har utvecklats i nära samarbete med svenska läsforskare och har granskats av en referensgrupp bestående av såväl läsforskare som andra experter.

LegiLexi har ägnat flera år till att bland annat utveckla, testa och kvalitetssäkra en serie tester som kan användas för att följa elevernas läsutveckling under hela lågstadiet. LegiLexis tester är utvecklade för att enkelt kartlägga och följa såväl klassers som individuella elevers utveckling av olika läsfärdigheter över tid i syfte att ge läraren underlag för att än bättre kunna anpassa och bedriva en effektiv undervisning baserad på elevernas individuella behov. Bedömningsverktyget kartlägger läsfärdigheter enligt Simple View of Reading (se nedan), grupperat inom områdena Avkodning, Språkförståelse och Läsförståelse och är utformat för att användas som del av ett formativt arbetssätt. De regelbundna avstämningarna tre gånger per läsår ges läraren tidiga signaler på hur eleverna svarar på den undervisning och de interventioner som tillhandahålls.

Betydelsen av läsförståelse kan knappast överskattas. Läsning handlar inta bara om skolan utan ytterst om demokrati, delaktighet och likvärdighet, både när det gäller tillgång till utbildning och när det gäller att ta plats i samhället. Genom att läsa och reflektera över det skrivna ordet lär vi oss förstå andras tankar och perspektiv, vi förstår samband, lär oss att dra slutsatser och argumentera. Läsning bygger vårt ordförråd och vår kunskapsbank inom många olika områden.

I Litteraturutredningens slutbetänkande framgår att läsvanorna i Sverige är stabila för befolkningen som helhet.¹ Det finns dock oroande trender såsom att andelen unga som läser regelbundet minskar. Barn i bokslukaråldern (9–14 år) är fortfarande de som läser mest, men utredningen konstaterar att det går att se en nedgång de senaste tio åren. Läsningen bland unga vuxna minskar också och har gjort det under lång tid. De internationella undersökningarna PISA (som mäter 15-åringars läsförmåga) och PIRLS (som mäter 10-åringars läsförmåga) visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats markant under 2000-talet. Svenska elever låg i början av 2000-talet på en hög nivå i internationell jämförelse, men ligger nu runt OECD-genomsnittet.² Nästan var femte elev (18%) nådde inte upp till basnivån (2 av 6) i läsförståelse, dvs har svårt att förstå mer än en mening i taget. Enligt OECD är det en kunskapsnivå som kan ses som grundläggande för fortsatt lärande. Motsvarande nedåtgående trend visar även resultaten i PIRLS, som mäter läsförmågan hos yngre elever.³

Läsförmågan påverkar i princip alla andra ämnen i skolan varför det är av yttersta vikt att tidigt säkerställa att alla barn får rätt stöd i sin utbildning för att lära sig läsa ordentligt.

Vikten av att mäta

För lärare är det viktig att veta var eleverna befinner sig i sin läsutveckling, samt vilka eventuella styrkor och svagheter de har. För att veta detta måste varje elevs utveckling kartläggas och dokumenteras. Detta kan göras både inom ramen för den ordinarie undervisningen och genom mer formell testning.⁴ Många, däribland bland annat Høien & Lundberg poängterar vikten av kartläggning som visar vad eleven har lärt sig och hur denne handskas med sin läsning.⁵ Kartläggning ger indikationer på hur den fortsatta undervisningen ska planeras.

Kartläggning av läsutveckling behövs för att lärare på bästa sätt ska kunna stimulera och stödja eleverna i deras läsutveckling.⁶ Vanligtvis räcker det att kartlägga elevers läsutveckling kontinuerligt under lågstadiet. Har eleverna en långsammare läsutveckling bör man anpassa undervisningen och fortsätta följa deras utveckling. Det är viktigt att reliabla och valida tester används systematiskt vid kontinuerlig kartläggning, så att testresultaten blir tillförlitliga. När kartläggning sker strukturerat och regelbundet kan eleverna stöttas och hjälpas att utveckla sin läsning.⁷

The Simple View of Reading

LegiLexis tester utgår från den etablerade modellen för vad läsning är, ’The Simple View of Reading’ som lanserades under 1980-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer.⁸ Modellen är mycket användbar och den är numera väletablerad bland såväl forskare som lärare runt om i världen, se Figur 1.⁹ Läsning ska i modellen tolkas som god läsförmåga vilket innebär att läsa med god läsförståelse. Avkodning är den tekniska aspekten av läsning, det vill säga att kunna göra om grupper av bokstäver till ord. Språkförståelse representerar den innehållsliga delen och kräver ett ordförråd och förståelse för språkets struktur. Figuren nedan belyser att såväl avkodning som språkförståelse behövs för att uppnå en god läsförståelse.

Modellen innebär att för att uppnå läsförståelse så krävs två delar; avkodning och språkförståelse. Om någon av faktorerna avkodning eller språkförståelse saknas så blir produkten alltid 0, det vill säga eleven uppnår inte läsning med god läsförståelse. Med utgångspunkt i ’The Simple View of Reading’ och senare forskning ^10,11,12 behövs följande färdigheter:

Avkodning är således den tekniska delen av läsningen; att känna igen bokstäver, kunna koppla dessa till ljud samt att kunna binda ihop ljuden till att forma ord och meningar. När man har uppnått både god alfabetisk och ortografisk avkodning har läsningen blivit automatiserad och den nivån bör eleven ha nått senast i slutet av lågstadiet.¹³

Språkförståelse är kopplat till textens innehåll. Språkförståelse kan sammanfattas som förmågan att ta till sig avsikten i ett språkligt meddelande, både som producent (talare/författare) och konsument (åhörare/läsare).¹⁴  För att förstå en text så krävs ett ordförråd, förståelse för språkstrukturen och grammatiken. Inom språkförståelsen ryms även hörförståelse, dvs förmågan att använda strategier för att sammanfatta, analysera och dra slutsatser ifrån en text som man får uppläst för sig.

Läsförståelse handlar om att förstå innehållet i skriftliga texter, att återskapa ett föreställningsinnehåll. Detta sker genom identifiering av de skrivna orden och med hjälp av den bakgrundskunskap som är relevant för textens begreppsvärld.¹⁵

För att uppnå en god läsförståelse krävs både avkodning och språkförståelse. Medan språkförståelse tränas genom hela livet och påbörjas redan när barnet är mycket ungt, så är avkodning något som lärs in under några år och som kräver mycket träning för att automatiseras. Lågstadiet är en kritisk fas i ett barns utveckling av avkodning och efter lågstadiets slut tränas detta oftast inte längre i strukturerad form.

Utvecklingsarbete

Framtagning av testet

LegiLexis test utvecklades under 2015 i nära samarbete med en forskargrupp från Linköpings Universitet och Linnéuniversitet i Växjö. En referensgrupp med svenska forskare och experter engagerades för att granska resultatet.

Arbetet med framtagningen av testerna har utgått ifrån den etablerade läsmodellen ’The Simple View of Reading’ som bryter ner läsning i två huvuddelar; Avkodning och Språkförståelse.¹⁶ Båda delarna anses vara fundamentala för att nå en god läsförståelse. Med utgång ifrån ’The Simple View of Reading’ identifierades därefter ett antal färdigheter och kunskaper kopplat till varje område som kan och bör mätas/testas:

Avkodning:

Vi betraktar Läsförkunskaper (bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet) som förutsättningar för avkodning och inkluderar dem under rubriken avkodning.

• Läsförkunskaper: Bokstavskunskap, fonemisk medvetenhet, fonemsyntes och fonemsegmentering. Fyra tester som kartlägger grundläggande läsförkunskaper som bör finnas på plats för att möjliggöra en fortsatt bra utveckling av den tekniska läsningen.
• Alfabetisk avkodning – testar elevens ljudande avkodning via läsning av nonsensord på tid.
• Automatiserad avkodning - testar elevens tekniska läsning och grad av automatisering via läsning av ord på tid.

Språkförståelse:

• Grammatisk språkförståelse - mäter elevernas grundläggande grammatiska förståelse.
• Hörförståelse – testar hur eleven förstår en text som inte kräver egen läsning.
• Ordförråd - mäta elevens ordförråd. Innehåller olika språkljud, ordlängd och ämnesområden.

Läsförståelse:

• Läsförståelse - vid egen läsning av korta och längre texter

Innan framtagningen av testerna påbörjades sattes ett antal mål upp:

• Testerna ska gå snabbt att genomföra och vara enkla att rätta för lärarna
• Testerna ska vara standardiserade, dvs oberoende av testledaren
• Testerna ska ha hög reliabilitet och validitet
• Resultaten från testerna ska vara lättanalyserade och ge en överblick av klassen såväl som detaljerad information om varje elev

Pilotstudier

Under våren 2015 påbörjandes arbetet med att ta fram deltester utifrån läsfärdigheterna, baserat på kunskap och tidigare forskning inom både läsforskning, pedagogik och testkonstruktion. En illustratör anlitades för att göra tydliga illustrationer. Samtidigt rekryterades pilotlärare som var intresserade av att vara med och prova ut LegiLexis tester. 62 lärare från olika delar av Sverige med klasser i årskurs 1, 2 eller 3 deltog i pilotstudien. Det första testtillfället genomfördes hösten 2015.

Baserat på feedback från pilotlärarna och analys av testdata gjordes efter första testtillfället justeringar i testerna. Ett deltest som testade elevernas kunskap om bokstävernas namn upplevdes som svårförståeligt och krångligt att rätta och ströks då det efter utvärderingen inte ansågs tillföra något till resultatet och analysen. Samtidigt lades ett nytt deltest till som fokuserade på att mäta elevernas läsförståelse på faktatexter som komplement till de redan befintliga texterna. En expert på faktatexter togs in för att hjälpa till med att konstruera detta deltest.

Efter att det tredje testtillfället genomförts (våren 2016) lades ytterligare tio testfrågor till i deltestet Fonologisk medvetenhet. Syftet med dessa nya uppgifter var att få ytterligare data på en mer avancerad nivå av fonemisk medvetenhet där både fonem inuti ord och ljudstridiga fonem lades till för att öka svårighetsgraden.

Digitalisering

Under våren 2016 påbörjades arbetet med att utveckla en applikation för iPad i syfte att erbjuda möjligheten att genomföra testningen digitalt. I grunden är det exakt samma test som bara har lagts in på en digital plattform. Skillnaden mellan papperstesten och den digitala plattformen är att digital testning ökar testkvalitéten, eftersom alla elever får exakt samma instruktioner och tidsgränsen för deltesterna blir exakta.

Eleverna ges möjlighet att arbeta i sin egen takt i större utsträckning än vid testning med papper och penna då det inte längre finns något ”krav” att göra samma uppgift som resten av klassen vid varje givet tillfälle. Dessutom minimeras störande moment i och med att eleven endast kan se en uppgift i taget och dessutom arbetar med hörlurar.

För läraren innebär digitaliseringen att ingen rättning av testerna längre behöver göras manuellt. Ingen tid behöver heller läggas på manuell registrering av resultat. Utöver tidsvinsten så minimeras dessutom risken för fel via den så kallade mänskliga faktorn.

Beskrivning av deltesterna

Fonologisk medvetenhet (FON)

Syfte

Att mäta elevens förmåga att identifiera initiala, mediala och finala ljud samt genomföra ljudsyntes.

Innehåll

Testet består av fyra delar med totalt 26 uppgifter. I de första tre delarna av testet får eleven höra ett bokstavsljud och samtidigt se fem olika bilder som illustrerar olika vanligt förekommande vardagliga ord. Eleven ska välja den bild som har bokstavsljudet i början (6 uppgifter)*, i slutet (*6 uppgifter) eller inuti (6 uppgifter) ordet. Uppgifterna ökar i svårighetsgrad från ljudenliga till ljudstridiga ord.

I den sista delen får eleven fonemen i ett ord upplästa samt instruktionen att välja den bild vars ord ljuden bildar tillsammans. Svårighetsgraden på orden ökar successivt från tre upp till totalt sju fonem.

Exempel

Nivåer

För att bli godkänd inom fonologisk medvetenhet krävs minst 22 rätt (av 26 frågor).

Stöd för tolkning

Fonologisk medvetenhet utgör, tillsammans med bokstavskunskap, grunden för alfabetisk avkodning och är därmed en förutsättning för tidig läsinlärning. Fonologisk medvetenhet innebär att eleverna inriktar sig mot språkets ljudmässiga sida och förstår att vårt språk kan delas in i större och mindre delar. I begreppet fonologisk medvetenhet ingår (i stigande svårighetsgrad) förståelse för rim, stavelser och fonem. Fonologisk medvetenhet på fonemnivå kallas fonemisk medvetenhet och detta deltest är inriktat på att kartlägga elevernas fonemiska medvetenhet.

Att kunna förstå enskilda språkljud i ett ord är en förutsättning för att förstå kopplingen mellan det talande och det skrivna språket och för att tillägna sig alfabetisk avkodning. Vid vårterminens slut i årskurs 1 är det därför viktigt att eleven nått en hög nivå av fonologisk medvetenhet. Om en elev har svårt att förstå hur ett ord kan börja på eller sluta på något kan problemet vara att eleven har svårt att skifta uppmärksamhet från språkets innehållssida till dess formsida. Den fonologiska medvetenhetens betydelse för läsning avtar när eleven automatiserad avkodningen.

Barn med svenska som andraspråk kan på grund av ett begränsat vardagligt svenskt ordförråd ha svårt för detta deltest då ordförrådet på nivå 1 förutsätts. Lärare uppmärksammas på detta i resultatsammanställningen på elevnivå.

Bokstavskunskap (BOK)

Syfte

Att mäta elevens förmåga att koppla ihop enskilda bokstäver (grafem) med rätt ljud (fonem).

Innehåll

Testet består av 12 uppgifter. Eleven får höra ett bokstavsljud och ser samtidigt 10 olika bokstäver. Eleven ska välja den bokstav som hör ihop med ljudet. I de första fyra uppgifterna är bokstäverna versaler, i de fyra nästföljande är det gemener och i de avslutande fyra uppgifterna är det blandat versaler och gemener. I deltestet testas både hållkonsonanter (f, l, m, n, r, s, v, l, j) och klusiler (b, p, d, t, g, k). Testet prövar också om eleven kan särskilja mellan liknande grafem (b/p och f/t) samt bokstäver med liknande bokstavsljud (y/i, b/d).

Exempel

Nivåer

För att bli godkänd inom bokstavskunskap krävs minst 11 rätt (av 12 frågor).

Stöd för tolkning

Bokstavskunskap är en av de viktigaste faktorerna för att förutsäga läs- och skrivsvårigheter.¹⁷ De elever som inför skolstarten endast kan namnen eller ljuden på ett fåtal bokstäver utgör en riskgrupp och bör tidigt få extra uppmärksamhet. Utmaningen för elever som ännu inte är säkra ordavkodare är just en osäkerhet i kopplingen mellan bokstaven och dess ljud.¹⁸

Man bör därför särskilt observera och uppmärksamma elever som har svårt att befästa bokstävernas ljud eller som ofta blandar ihop dem. Dessa elever kan behöva många fler repetitioner och ges möjlighet att gå fram i en betydligt långsammare takt än deras kamrater.

En elev behöver lära sig att göra grafem-fonemkoppling vilket i sin tur är grunden för att kunna avkoda. De elever som inte kan bokstäverna och dess ljud vid slutet av årskurs 1 utgör en riskgrupp som förtjänar extra uppmärksamhet.

Ordförråd (ORD)

Syfte

Att mäta elevens ordförråd.

Innehåll

Testet består av 24 uppgifter. Eleven får höra ett ord och ser samtidigt 5 olika bilder. Uppgiften är att välja den bild som passar bäst ihop med ordet. Orden är valda ifrån många olika sammanhang, ämnen och områden. Svårighetsgraden ökar successivt. Fokus på testet är att mäta ord på nivå 2. Nivå 2 ord är ord som ligger utanför vardagliga samtal. Det kan vara ämnesneutrala eller ämnesspecifika ord som ofta lärs in via läsning. ¹⁹

Exempel och nivåtabell

Stöd för tolkning

Att ha ett stort ordförråd är viktigt för språkförståelsen som i sin tur är avgörande för läsförmågan. Ett rikt ordförråd kan bidra till att kompensera för såväl bristande läsflyt som begränsat verbalt arbetsminne. Därför är det av stor vikt att stimulera ordförrådets tillväxt och kontinuerligt följa elevernas utveckling inom detta område.

Hörförståelse (HÖR)

Syfte

Att mäta elevens förmåga att hitta, tolka och sammanföra information samt dra slutsatser ur en uppläst text. Detta test mäter innehållsförståelse utan att kräva egen läsning.

Innehåll

Testet består av 12 uppgifter. Eleven får i etapper höra en berättelse. Efter varje textstycke ställs en fråga och fem snarlika bilder presenteras. Frågorna är av ökande svårighetsgrad. Uppgiften är att välja den bild som bäst besvarar frågan.

Exempel och nivåtabell

Stöd för tolkning

Elever som ännu inte kommit igång med avkodningen kan ha en långt utvecklad innehållsförståelse (och vice versa). Fokus på detta deltest är att mäta elevernas innehållsförståelse isolerat från avkodningen, då ingen egen läsning krävs. Testets resultat kan ge vägledning om fokus på den fortsatta undervisningen bör ligga på förståelsestrategier eller på andra delar av läsningen.

Läsförståelse kort text (LÄS1)

Syfte

Att mäta elevens förmåga att själv läsa och förstå korta texter. Testet genomförs from åk 1.

Innehåll

Testet består av 12 uppgifter. Eleven får på egen hand läsa korta texter om Sara och Leo av successivt ökande svårighetsgrad, med LIX 3-18. LIX<30 klassificeras som mycket lättläst, till exempel barnböcker. Efter varje text får eleven välja vilken av fem snarlika bilder som bäst beskriver den lästa texten. Testet är tidsbegränsat till 5 minuter. Testet mäter elevens förmåga att hitta information (läsa på raden) och dra slutsatser (läsa mellan raderna).

Exempel och nivåtabell

Stöd för tolkning

Förståelse av en text innefattar tre färdigheter; att kunna aktivera sin bakgrundskunskap, att kunna anpassa sin läsning efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för att förstå textens innehåll. Texterna i deltest 5 är anpassade utifrån vad eleverna bör bemästrat i slutet av årskurs 1.

En läsare med god läsförståelse måste kunna läsa med viss hastighet och det är därför en tidsbegränsning finns, förutom den praktiska aspekten i testadministrationen.

Läsförståelse lång text (LÄS2)

Syfte

Att mäta elevens förmåga att själv läsa och förstå längre texter. Testet genomförs from åk 2.

Innehåll

Testet består av 6 texter och totalt 18 frågor. Eleven får på egen hand läsa texter av successivt ökande längd och svårighetsgrad, med LIX 5-30. LIX<30 klassificeras som mycket lättläst, till exempel barnböcker. Efter varje text får eleven besvara tre flervalsfrågor om innehållet i den lästa texten. Testet är tidsbegränsat till 7 minuter.

Testet mäter elevens förmåga att hitta information i en text (läsa på raden), dra slutsatser (läsa mellan raderna) och tillämpa egen bakgrundskunskap.

Exempel och nivåtabell

Stöd för tolkning

Förståelse av en text innefattar tre färdigheter; att kunna aktivera sin bakgrundskunskap, att kunna anpassa sin läsning efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för att förstå textens innehåll.

En läsare med god läsförståelse måste kunna läsa med viss hastighet och det är därför en tidsbegränsning finns, förutom den praktiska aspekten i testadministrationen. Texterna i deltest 6 är anpassade utifrån vad eleverna bör bemästrat i slutet av årskurs 2.

Årskurskoppling

Deltestet inkluderas ej i helhetsbedömningen i årskurs 1 eftersom det är anpassat för elever i årskurs 2 och 3.

Läsförståelse faktatext (LÄS3)

Syfte

Att mäta elevens förmåga att själv läsa och förstå längre faktatexter. Testet genomförs from åk 3.

Innehåll (uppdaterat from 1 dec 2021)

Testet består av 6 texter och totalt 18 frågor. Eleven får på egen hand läsa faktatexter av successivt ökande längd och svårighetsgrad. Texterna har LIX-värden från 23 till 39, vilket motsvarar barnboksnivå till lättläst skönlitteratur och börjar närma sig nivån för medelsvåra texter eller normal tidningstext (LIX 40-50). Efter varje text får eleven besvara tre flervalsfrågor om innehållet i den lästa texten. Testet är tidsbegränsat till 15 minuter. Testet mäter elevens förmåga att hitta faktainformation (läsa på raden), dra slutsatser (läsa mellan raderna) och tillämpa egen bakgrundskunskap.

Nivåtabell

Årskurskoppling (from 1 dec 2021)

Deltestet är valfritt att genomföra och inkluderas ej i helhetsbedömningen för årskurs 1,2 eller 3. Testet är främst tänkt för åk 3 och äldre samt för elever som nått långt i sin läsutveckling även under tidigare årskurser.

Automatiserad avkodning, läsning av ord (AVK1)

Syfte

Att testa elevens avkodningsförmåga med fokus på ortografisk och automatiserad avkodning.

Innehåll

Detta test genomförs av en lärare enskilt med en elev. Testet består av en lista med 144 ord, där eleven ska högt läsa så många som möjligt korrekt på en minut. Läraren håller koll på tiden och noterar eventuella felläsningar samt totalt antal korrekt lästa ord. Orden ökar successivt i längd och svårighetsgrad.

Detta testet, som även kallas H4/H5, är utvecklat av Rikard Lindahl och är väletablerat och beforskat.²⁰

Nivåtabell

Stöd för tolkning

Genom att lyssna när eleverna läser enskilda ord får läraren en ganska god uppfattning om vilken ordavkodningsstrategi eleven använder. Vitsen med att låta eleverna läsa enbart ord är att det då inte går att gissa sig fram utifrån en omgivande kontext. På så sätt är det lättare att upptäcka om eleven verkligen klarar av att läsa ortografiskt, i vilken mån ljudningsstrategin används och om barnet gissningsläser. Ordläsning kan därför ge läraren en bättre information om elevens avkodningsfärdighet än läsning av text.

Alfabetisk avkodning, läsning av pseudoord (AVK2)

Syfte

Att testa elevens alfabetiska avkodningsförmåga.

Innehåll

Detta test genomförs av en lärare enskilt med en elev. Testet består av en lista med 144 påhittade ord, där eleven ska läsa upp så många som möjligt korrekt under en minut. Läraren håller koll på tiden och noterar eventuella felläsningar samt totalt antal korrekt lästa ord. Orden ökar successivt i längd och svårighetsgrad.

Nivåtabell

Stöd för tolkning

Den alfabetiska läsningen är grundläggande för den fortsatta läsutvecklingen och den är en förutsättning för ortografisk avkodning. Dessutom är alfabetisk avkodning en strategi som även skickliga läsare ibland använder sig av, i synnerhet vid läsning av ord som verkar vara nya eller främmande eller vid inlärning av andra språk.

Många nybörjare och svaga läsare vill gärna ta hjälp av kontextuella ledtrådar vid avkodningen. Bilder och läsarens förförståelse kan understödja en ännu outvecklad alfabetisk avkodning. Eleven kanske läser endast delar av ordet och utifrån sammanhanget gissar sig till resten. Genom att använda pseudoord isoleras förmågan alfabetisk avkodning.

Genomförande

Testperioder

LegiLexis tester är framtagna för att genomföras kontinuerligt under lågstadiet. Varje läsår finns tre testperioder då det går att registrera resultat. Även om det går att registrera resultat under hela testperioden så rekommenderar vi att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling.

Val av format 

LegiLexis tester finns tillgängligt för användning antingen på papper eller som en digitala tester via testportalen (test.legilexi.org). Testerna och genomförandet är likvärdigt mellan de två olika formaten, men de digitala testverktyget medför en reducerad mängd administration då rättning och sammanställning av resultat sker automatiskt. Även tillförlitligheten i testet ökar vid digital testning då alla elever erhåller precis samma instruktioner. De digitala testerna är även utformade med en intelligens som gör att testerna anpassar sig utifrån elevens resultat vid tidigare testtillfällen och/eller genomförda tester. Om detta går att läsa i manualen för digital testning.

Allmänna anvisningar

Testupplägg

Testen kan göras i sin helhet eller delas upp och genomföras vid olika tillfällen under en tvåveckorsperiod. Om en elev är frånvarande under grupptestet bör eleven göra testet individuellt vid ett senare tillfälle. Om det är en åldersblandad klass så kan alla göra testet samtidigt, men det är viktigt att eleverna är registrerade på rätt årskurs.

Testets utformning

För att följa elevernas utveckling under hela lågstadiet används samma test vid varje testomgång. Vissa uppgifter kommer därför att vara svåra för elever i lägre årskurser. Läraren får inte hjälpa eleverna att lösa uppgifterna, däremot får den förklara uppgiften och uppmuntra eleverna.

För att undvika testspecifika inlärningseffekter är det viktigt att läraren inte går igenom de rätta svarsalternativen.

Särskilda anvisningar, digital testning

Estimerad tidsåtgång

Då eleverna sitter enskilt och jobbar med testet kan tidsåtgången för grupptesterna variera. Lästesterna (LÄS1-3) är dock tidsbegränsade.

Registrering av resultat 

Resultatet synkroniseras automatiskt till hemsidan efter varje avslutat deltest.

Särskilda anvisningar, papper

Innan testtillfället så behövs ett testhäfte per elev samt lärarhandledningen för papperstestet skrivas ut ifrån LegiLexis hemsida. 

För varje deltest finns en kort beskrivning till läraren. Elevinstruktionen för varje deltest ska läsas upp högt för eleverna. Det är viktigt att läraren håller de angivna tiderna i de tidsbegränsade testen (LÄS1, LÄS2, LÄS3).

Rättningsinstruktioner

Läraren bör vara observant på om en elev ringat in bara en del av bilden, t.ex. skorstenen på huset. Detta ger naturligtvis rätt på ”Skorsten” men kan vara svårt att se. Om en elev har svarat mer än ett alternativ på en fråga, där endast ett är rätt, är denna fråga fel (noll poäng), även om ett av de inringade svaren är rätt. Obesvarade frågor räknas som noll poäng. Övningsexempel ger inga poäng.

Registrering av resultat

När papperstesterna är rättade kan läraren logga in på hemsidan (www.legilexi.org) och registrera elevernas resultat.

Tolkning av resultat

För en elev som genomfört samtliga nio deltester så presenteras en elevprofil med övergripande nivå, fokusområde samt individuell rekommendation kopplade till eleven. Resultaten redovisas även detaljerat per deltest och för varje elev finns en utförlig felrapport där alla eventuella fel redovisas på uppgiftsnivå.

Resultatnivåer och mål

Baserat på resultaten från deltesterna så skapas tre övergripande färdighetsområden där eleven får en nivå inom varje område, från nivå 1 till och med 6. Nivåerna kopplade till kursmålen för varje årskurs i linje med Lgr11.

• Nivå 5 = Kursmål, VT årskurs 3
• Nivå 4 = Kursmål, VT årskurs 2
• Nivå 3 = Kursmål, VT årskurs 1

För elever registrerade i åk 1-3 redovisas i vissa resultatsammanställningar resultat inklusive nedan färgkodning som förstärker var eleven befinner sig i förhållande till målen:

OBS! Eftersom målen är för slutet av vårterminen i respektive årskurs så är det helt normalt att endast ett fåtal elever är "gröna" inom något område i början av höstterminen. Många kommer vara både "gula" och "oranga", men det kan alltså vara helt i sin ordning.

Övergripande nivå

Baserat på resultaten från deltesterna så skapas fyra övergripande färdighetsområden:

• Läsförkunskaper = FON & BOK (Fonologisk medvetenhet & Bokstavskunskap)
• Avkodning = AVK1 & AVK2 (Ortografisk avkodning & Alfabetisk avkodning)
• Språkförståelse = ORD & HÖR (Ordförråd och Hörförståelse)
• Läsförståelse = LÄS1-LÄS2 beroende av årskurs och tidigare resultat (Korta texter = åk 1-3, Långa texter = åk 2-3) Faktatexter = valfritt, inkluderas ej i Läsförståelse

För Läsförkunskaper ges eleven Når målen eller Når ej målen. När eleven har nått målen inom Läsförkunskaper behöver dessa deltester inte göras om vid kommande testtillfällen.

För områden Avkodning, Språkförståelse och Läsförståelse redovisas elevens resultat  från nivå 1 till och med 6. Uträkningen av de övergripande nivåerna sker restriktivt, genom att den lägsta nivån av de ingående deltesternas resultat sätts som nivå för hela området.

Då läsförståelsetesterna är utvecklade med hänsyn till målen i respektive årskurs görs bedömningen inom området Läsförståelse enligt följande: Elever i åk 1 ges en helhetsbedömning baserat endast på resultatet i deltestet Korta texter. Elever i åk 2 och åk 3 ges det lägsta nivån på Korta texter och Långa texter. De elever som har kommit igång med sin läsning bör ges möjlighet att oavsett årskurs genomföra alla tre läsförståelsetesterna i akt och mening att se hur långt de har kommit för att på så vis än bättre kunna anpassa textval och undervisning utifrån individuella behov.

Fokusområde

Fokusområdet baseras på elevens resultat på samtliga deltester. Detta är en indikation och förslag på vad elevens kortsiktiga mål fram till nästa testtillfälle kan vara.

Individuell rekommendation

Den individuella rekommendationen baseras på samtliga deltester och ger en mer detaljerad bild av vilka områden eleven bör fokusera på för att komma vidare i sin läsutveckling. Kopplat till rekommendationen finns också förslag på praktiska övningar till eleven och artiklar som läraren kan läsa för att få en djupare teoretisk förståelse för området.

Detaljerat per deltest

Varje elevs individuella prestationer finns redovisade per deltest i ett stapeldiagram. Där redovisas de senaste tre genomförda testomgångarnas resultat. Syftet med detta är att tydligt redovisa progression eller avsaknad av progression inom respektive område. Här klargörs vilket eller vilka områden som eventuellt drar ner helhetsbedömningen i de övergripande områdena och här redovisas även resultat för de deltester som i åk 1 och 2 inte räknas in i helhetsbedömningen.

Felrapport

För varje elev finns en felrapport tillgänglig för innevarande testomgång. I denna redovisas alla frågor eleven har svarat fel på samt hänvisning till rätt svar. I snabbläsningsdelarna redovisas de fellästa orden. Felrapporten kan med fördel användas för en fördjupad analys av feltyper inom ett specifikt område, till exempel för att ta reda på vilka bokstäver eleven har utmaningar med eller vilken typ av ord eleven inte klarar av att avkoda.

Testkvalitet

LegiLexi har i samråd med forskargruppen gjort ett antal undersökningar och beräkningar för att kontrollera att testerna i tillräckligt stor utsträckning mäter elevers läsutveckling. För att utvärdera kvaliteten i ett test använder man sig vanligtvis av begreppen reliabilitet och validitet.

Reliabilitet

Reliabilitet mäter graden av tillförlitlighet i ett mätinstrument, alltså i hur stor utsträckning testet ger samma resultat vid upprepade mätningar. Detta utvärderades genom test-retest-reliabilitet. Detta kan mätas genom att samma test genomförs av samma individer vid två tillfällen, och att korrelationen mellan dessa två mättillfällen sedan analyseras. Hög överensstämmelse mellan de två testresultaten medför en hög reliabilitet.

En annan form av reliabilitet är intern konsistens som avser hur väl olika delar av måttet mäter samma sak. Cronbach's Alfa är ett mått på den interna konsistensen som är ett sammanfattande korrelationsmått mellan samtliga frågor i ett test.

Test-retest reliabilitet

För att granska reliabiliteten i LegiLexis tester har reliabilitetets-mätningar genomförts regelbundet. Den senaste mätningen uppdateras under mars 2020 med mätningar ifrån Vinter 18/19 och Vår 19. Då det är ca 3-4 månader mellan testtillfällena bidrar tidsaspekten till att sänka reliabiliteten, då eleverna under tiden mellan testerna utvecklas i olika stor grad. Vissa av deltesterna genomfördes inte av samtliga elever, vilket gör att N varierar:

Vanligtvis finns en nedre gräns för god test-retest reliabilitet på 0,7. Några deltester ligger under, eller nära denna gräns. Vi har valt att presentera alla siffror i tabellen. Om ett test var för svårt eller lätt för eleven, dvs. att eleven inte fick några poäng alls (golveffekt) eller maxpoäng (takeffekt), kommer det leda till lägre reliabilitetsresultat i tabellen. Detta kommer att sänka reliabiliteten.

Trots lägre testvärden är dessa tester ändå användbara för att uppmärksamma elever som ligger långt ifrån målen. LegiLexi arbetar med att ytterligare förbättra testens reliabilitet genom att kontinuerligt se över testfrågorna.

* Testet uppvisar golveffekter vilket teststatistiken inte tar hänsyn till. Dessa tester är valfria för årskursen
** Testet uppvisar takeffekter vilket teststatistiken inte tar hänsyn till. 

Intern konsistens

En analys av resultaten ifrån årskurs 1 vintermätning 2016/2017 har gjorts med 814 elever. Tabellen visar den interna konsistensen för de deltest som är konstruerade enligt principen att varje fråga/item tillsammans mäter den tänkta läs-faktorn. Även här finns en gräns på 0,7 som avgör hur bra frågorna tillsammans lyckas mäta den avsedda faktorn. Resultaten, som redovisas i Tabell 3 nedan, visar på tillfredsställande nivåer av intern konsistens.

Validitet

Validitet är ett mått på i vilken utsträckning ett test verkligen mäter det man avser mäta. Ett vanligt sätt att mäta validitet i ett test är att jämföra det med ett redan etablerat test.

För att ta fram validiteten på LegiLexis tester genomfördes en validering mot DLS läsförståelse bas (årskurs 1) och DLS läsförståelse (årskurs 2). DLS valdes ut som test att validera mot då SBU²² i sin utvärdering av olika tester för att identifiera barn med dyslexi angav DLS som ett av de bästa testerna baserat på att testet både använts i forskning samt har reliabilitets- och validitetsmätningar.

Totalt genomförde 36 elever i årskurs 1 och 130 elever i årskurs 2 på 3 olika skolor i Stockholmstrakten LegiLexis tester och DLS bas och DLS vid ett och samma tillfälle. Resultaten, som redovisas i Tabell 4 nedan, visar att LegiLexis läsförståelsetester uppvisar en hög korrelation med DLS läsförståelsetester.