Hur kan vi hjälpa dig idag?

Ibland uppstår behovet att ändra i vilka elever som hör till vilken klass. För att flytta om elever till nya klasskonstellationer behöver ni göra följande:

1. Logga in på ditt konto på legilexi.org och gå till “Klass- & elevadmin” och välj där klassen där eleven som ska byta klass är registrerad i för tillfället.
2. Leta upp eleven i klasslistan och klicka på knappen "redigera" längst ut till höger.
3. Klicka på “KLASS” och välj till vilken klass eleven ska flyttas.
   OBS! Du kan flytta elever mellan de klasser du själv äger samt till klasser som andra lärare har delat med dig. I listan på klasser som dyker upp är dessa klasser markerade med svart text. De klasser som har grå text är klasser som ägs av andra lärare och inte delats med dig eller klasser som har arkiverats.
4. Bekräfta med att klicka på den oranga “FLYTTA”-knappen.

Ibland uppstår behovet att flytta elever mellan olika skolor. Det kan du inte göra på egen hand, men vi hjälper gärna till under förutsättning att det är mellan skolor som tillhör samma skolhuvudman!

Kontakta oss via formuläret längst ner på denna sida och ange där:

1. E-postadress, kommun och skola till läraren som idag har eleven registrerad hos sig
2. Elevens registrerade namn och gärna klassens namn alt årskurs idag
3. E-postadress, kommun och skola till läraren som ska ta emot eleven på den nya skolan
4. Vilken klass eleven ska läggas till i hos den mottagande läraren

Ibland uppstår behovet att ändra i vilka elever som hör till vilken klass. För att flytta elever till en annan lärare behöver du göra följande:

1. Logga in på ditt konto på legilexi.org och gå till “Klasser & elever” och välj där klassen eleven går i
2. Klicka på "Redigera" på den aktuella elevens rad
3. Välj till vilken klass eleven ska flyttas.
   OBS! Du måste ha tillgång till klassen antingen genom att du själv äger den eller att din kollega har delat den med dig.
4. Avsluta flytten genom att klicka på “Spara & flytta”
   Eleven kommer nu flyttas in i den valda klassen.

LegiLexi är helt gratis. På riktigt gratis!

Så istället för att köpa in kommersiella tester, appar eller liknande kan alla numera via LegiLexi få tillgång till ett heltäckande formativt kartläggningsverktyg med syftet att tidigt identifera elevernas individuella behov. Vår förhoppning är att skolor och skolhuvudmän istället för dyra inköp av tester lägger mer resurser på undervisning och stöd, dvs där de gör mest skillnad för eleverna och deras utveckling!

Du är varmt välkommen att använda LegiLexi även från annat land än Sverige. Vi har många användare på svenska skolor runt om i världen. Välj bara Kommun = Utomlands och Skola = Övrigt så ska det fungera! Är ni många lärare på samma skola som ska använda Legilexi får ni gärna kontakta oss via formuläret längst ner på denna sida så kan vi skapa er skola. Detta gör att ni kan ta del av kollegornas klasser, flytta elever mm.

När det gäller målnivåerna för LegiLexis tester så är de framtagna för att reflektera ett önskat läge i slutet på respektive årskurs. Vi arbetar inte med kravgränser eller minimigränser som jag tror att exempelvis andra företag / tester använder sig av. Möjligtvis kan man se att en miniminivå skulle motsvara att nå upp till nivån under vår målnivå, dvs den nivå som gör att eleven "blir gul" i LegiLexis system.

Specifikt för AVK1 (H4) så har vi i viss mån utgått från det ursprungliga H4-testets normerade målvärden för vårterminen i respektive årskurs, men justerat det något nedåt. Nedan är två tabeller som visar H4:s mål- och observationsgränser jämfört med LegiLexis gränser mellan de olika nivåerna:

Det är enkelt att byta ägare på en klass. Gå till sidan Klass- & elevadmin och klicka på klassen som du vill flytta.

TIPS! Om du fortfarande vill kunna se klassen efter flytten ska du först DELA klassen med dig själv.

I fältet högst upp till höger som heter Ägande lärare står din e-postadress. Klickar på pilen och välj vilken lärare som ska ta över klassen. Klicka på knappen Spara & Flytta för att ändringen ska slå igenom.

LegiLexi är främst utvecklat för att stödja lärare, speciallärare, specialpedagoger, logopeder mfl som arbetar med elevers tidiga läsinlärning i skolan. Om du är förälder, forskare, student eller bara nyfiken på LegiLexi så är du självklart välkommen att använda resurserna du hittar på vår hemsida.

För att skapa konto som inte är kopplat till någon specifik skola väljer du din hemkommun och därefter skola = Övrigt.

För att logga in som lärare på jagharläst.se kan du antingen

• använda samma inloggningsuppgifter som du har på ditt konto på legilexi.org och logga in direkt på jagharläst.se

  eller

• så loggar du in på ditt lärarkonto på legilexi.org och klickar dig därifrån in via jagharläst.se-knappen.

Elever som vill logga in på jagharläst.se använder sig av sin unika elevkod.

För att få ut en komplett elevanalys med rekommendationer på nästa steg krävs att eleven minst gjort de deltester som är obligatoriska för sin årskurs. Hoppar ni över ett eller flera deltester ges ingen övergripande rekommendation eller fokusområde.

Vår rekommendation är att låta alla elever i klassen genomföra alla deltester utifrån sina förutsättningar. Normalt sett ska du som lärare inte behöva gå in och stänga av deltester manuellt för elever utan systemet ska göra detta per automatik.

Om du bedömer att någon av dina elever helt saknar en färdighet så kan du manuellt registrera ett nollresultat på det / de deltester som du anser att eleven inte ännu klarar av för att på så vis ändå få ut analysen. Analysen tolkar det då som noll poäng = ingen färdighet. Stänger du stället manuellt av ett deltest tolkas det som att testet inte genomförts och då ges ingen rekommendation eftersom resultat saknas.

För att manuellt stänga av eller nollställa resultat loggar du in på ditt lärarkonto och går till sidan "Testadmin" och "Tester".

För att redovisa resultaten använder LegiLexi två olika nivåskala med graderingen L1-L6 (för lågstadiet) och M1-M6 (för mellanstadiet). Varje deltestresultat översätts till en nivå baserat på testets svårighetsgrad och de nationella målen applicerade på just det området. Poänggränserna för de olika nivåerna redovisas i tabellen nedan.

I lågstadiet tillämpas nivåindelningen L1-L6:

• Målet i slutet av Fsk är nivå L2
• Målet i slutet av åk 1 är nivå L3
• Målet i slutet av åk 2 är nivå L4
• Målet i slutet av åk 3 är nivå L5

I mellanstadiet tillämpas nivåindelningen M1-M6 och för mellanstadiet gäller att målen är satta för början av höstterminen:

• Målet i början av höstterminen i åk 4 är M3
• Målet i början av höstterminen i åk 5 är M4
• Målet i början av höstterminen i åk 6 är M5

Grundregeln är att eleven ska läsa det ord som står alfabetiskt korrekt. Tänk på att nonsensorden inte nödvändigtvis följer gängse uttalsregler när det gäller korta enstaviga ord utan där gäller principen rätt ljud i rätt ordning.

För nonsensorden i AVK2 är det svårt att veta vad ”rätt uttal” är eftersom orden de facto inte finns. Om eleven har rätt ljud i rätt ordning och får ihop det till ett ord så ges rätt. Det är den alfabetiska avkodningen och inte uttalsregler som testet är avsett att mäta.

Korta enstaviga ord som tex “ma” och “hul” ges således rätt så länge bokstavsljuden kommer i rätt ordning oavsett om eleven tillämpar lång eller kort vokal. Ma som i mat eller ma som i mamma spelar alltså ingen roll. På samma vis ges rätt för både uttalet hul och hull vid ordet “hul” (tänk på hul som i hula hula eller hul som i huligan).

Om det i ordens stavning finns tydliga ledtrådar i form av dubbelteckning så ska orden uttalas enligt gängse uttalsregler - exempelvis ordet “pebb” som bör uttalas med kort vokal för att få rätt. Uttalet “peb” med långt /e/ tolkas som fel.

Det är till syvende och sist du som avgör om eleven läst rätt eller fel och det viktigaste är att du bedömer alla elever på samma sätt och att fokus är på den alfabetiska avkodningsförmågan och inte uttalet i just detta test!

• Exempel på fel kan vara att eleven:
  • inte lyckas ljuda ihop bokstäverna med rätt ljud och i rätt ordning till rätt ord,
  • missar en eller flera bokstäver i ordet,
  • blandar ihop / byter ut / hoppar över bokstäver

Innehållet i testerna är identiskt oavsett testmodaliteten, men testerna är utvecklade för att genomföras digitalt. Det innebär att gränsvärden, målnivåer och analyser utgår från att eleven har genomfört testerna digitalt. Genomförandet vid digital testning säkerställer att alla elever får identiska instruktioner, möjligheter att lyssna om och arbeta i sin egen takt samt att intelligenta funktioner känner av om eleven ska gå vidare eller ej beroende av resultat och färdighetsnivå. Detta går förlorat om man genomför testerna "på papper".

Att testa digitalt via Testportalen har många fördelar:

• Läraren slipper skriva ut, instruera, rätta och registrera resultat
• Eleverna kan arbeta i sin egen takt och kan lyssna om på instruktioner om hen behöver / vill
• I de digitala testerna kan eleverna få kompletterande stöd i form av uppläsning av ord (där inte ordförråd utan tex fonologisk medvetenhet ska testas)
• Eleverna ser bara en uppgift i taget och får en större arbetsro och koncentrerar sig bättre vid digital testning
• Testningen digitalt är standardiserad i en helt annan utsträckning än vad som kan göras analogt. Alla elever får exakt samma instruktioner. Resultaten blir mer jämförbara över tid och mellan olika grupper.
• De digitala testerna har färgbilder som visas i större format än vad papperstesterna medger.

Utöver detta är det vissa delar som inte går att garantera i analog (papper) form: Tex i testet LÄS4 (läsförståelse för mellanstadiet) så ska eleverna inte kunna gå tillbaka till texten när de kommit till frågorna. I papperstester är detta svårt att garantera då eleverna lätt kan bläddra fram och tillbaka och därmed ges mycket större möjlighet att "sökläsa" vilket alltså är omöjligt i testernas digitala form.

Nej, en elev eller en hel klass som har raderats är för evigt raderade ur vår databas. Det går inte att återskapa vare sig raderade elever eller hela klasser som har raderats. Var därför extra noggrann innan du raderar. Även om du inte längre ska undervisa eleverna så kan det finnas andra som har nytta av att ta del av elevernas resultat.

Överväg hellre att antingen flytta eleverna till deras nuvarande / blivande lärare eller till speciallärare på skolan alternativt att arkivera eleven eller hela klassen. En arkiverad elev / klass kan återskapas vid behov, men syns inte på resultatsidorna eller i Testportalen.

Om det står “Saknar behörighet” när du loggat in på ditt konto så beror det på att vi inte har lyckats verifiera din e-postadress.

Kontakta oss via kontaktformuläret längst ner på denna sida så hjälper vi dig att manuellt verifiera ditt konto. Ange Behörighet saknas + din e-postadress.

Ja, grundregeln är att eleven ska läsa det ord som står alfabetiskt korrekt och enligt gängse uttalsregler. Tänk dock på att nonsensorden inte nödvändigtvis har några uttalsregler när det gäller korta enstaviga ord utan där gäller principen rätt ljud i rätt ordning.

Det är du som avgör om eleven läst rätt eller fel och det viktigaste är att du bedömer alla elever på samma sätt.
Fellästa ord eller ord eleven helt hoppar över ska markeras genom att klicka på ordet (som då blir rött). Rättlästa ord låter du vara - de kommer bli grönmarkerade när tiden tagit slut och du dragit flaggan till det sista lästa ordet.

Rättningsregler för AVK1 och AVK2:

• Exempel på fel kan vara att eleven:
  • inte lyckas ljuda ihop bokstäverna till rätt ord,
  • missar en eller flera bokstäver i ordet,
  • blandar ihop / byter ut bokstäver
  • inte läser enligt regler tex dubbelteckning mm.
• Olika uttalsvarianter av sj/tj/g, läspning liksom dialektala variationer, brytning mm är inte att anse som fel om eleven är konsekvent i sitt sätt att läsa / uttala.
• För nonsensorden i AVK2 är det svårare att ha koll på ”rätt uttal” eftersom orden inte finns.
  Om eleven har rätt ljud i rätt ordning och får ihop det till ett ord så ges rätt. Det är den alfabetiska avkodningen och inte uttalsregler som testet är avsett att mäta.
  Korta enstaviga ord som tex “ma” och “hul” ges rätt så länge bokstavsljuden kommer i rätt ordning oavsett om eleven tillämpar lång eller kort vokal. Ma som i mat eller ma som i mamma spelar alltså ingen roll. På samma vis ges rätt för både uttalet hul och hull vid ordet “hul” (tänk på hul som i hula hula eller hul som i huligan).

Tester kan vara klarmarkerade (bock i rutan) trots att eleven inte har gjort dem av två olika anledningar:

1. Eleven har redan tidigare påvisat tillräckliga färdigheter inom området vid tidigare testtillfällen och man bör inte längre lägga tid på att kartlägga dessa grundläggande färdigheter
   Visas som gråmarkerat test med bock i rutan på Testportalen. Gäller i nuläget testerna BOK, FON, SYN, SEG och GRA som stängs av när eleven påvisat tillräcklig färdighet.
2. Eleven har inte kvalificerat sig för testet
   Visas som grönmarkerat test med bock i rutan på Testportalen. Gäller testerna GRA, DIK1 och DIK 2 när eleven ej kvalificerat sig via övningsfrågorna samt LÄS2 och LÄS3 om eleverna inte klarat testet innan tillräckligt bra.
   Elever i åk 1 som inte påvisat tillräckligt god läsförståelse på LÄS1 släpps inte vidare till LÄS2. För elever i åk 2 & uppåt gäller att LÄS1 och LÄS2 genomförs av alla och de som inte påvisat tillräckligt god läsförståelse på dessa två tester får inte göra LÄS3, faktatexter. Testerna markeras alla som gröna (“klara och låsta”) i Testportalen, men visas som “avstängda för svåra” i resultatredovisningen.

LegiLexis testar är standardiserade då vi kan jämföra elevers resultat mot varandra och mot fastställda kriterier. Testproceduren är standardiserad med samma tillvägagångssätt för alla och att testerna är identiska - eleverna svarar på lika många frågor och gör samma tester, poäng betyder samma sak, samma skalor osv.

Standardisering säkerställer att testresultaten är producerade ur samma “mall” vilket är grunden till testkvalitet, men det ska inte förväxlas med validitet eller reliabilitet. Validitet är om testet mäter det som faktiskt avser mäta medan reliabilitet är ett mått på hur pass noggrant ett test kan mäta ett värde.

LegiLexis tester är standardiserade och har hög validitet och reliabilitet. 

Om du inte kan hitta din skola i listan över skolor när du valt rätt kommun så beror det på att vi har missat att lägga till just din skola.

Kontakta oss via formuläret längst ner på denna sida så lägger vi till din skola snarast möjligt! Glöm inte bort att meddela oss:

• Skolans namn
• Kommun skolan ligger i
• Skolans huvudman

LegiLexi tillhandahåller i dagsläget lästester utprovade för förskoleklass, åk 1-3 samt för åk 4-6. Innehåll, målnivåer och svårighetsgrad är anpassade för respektive stadie / årskurs.

Tester avsedda för lågstadiet har en nivåindelning L1-L6 och tester för mellanstadiet har en liknande nivåindelning M1-M6.

Elever som genomfört tester som inte är avsedda för den åk de är registrerade i vid testtillfället får resultaten redovisade i antal rätt (poäng) och motsvarande nivå för det stadie testerna är avsedda för.

Elever som går i mellanstadiet och genomför tester avsedda för lågstadiet (tex HÖR, ORD, LÄS1 och LÄS2) kan alltså få resultat angivna i skala L1-L6 (lågstadiet). För nivåerna L1-L6 gäller att L3 = målet för slutet av åk 1, L4 = målet för slutet av åk 2 samt L5 = målet för slutet av åk 3. Med hjälp av LegiLexis tester kan du således få en uppfattning om i vilken skolålder din elev befinner sig.

LegiLexis tester är uppbyggda utifrån modellen The Simple View of Reading där läsning = avkodning x språkförståelse. Testerna är utvecklade för att följa alla elevers tidiga läsutveckling - från fonologisk medvetenhet ända fram till avancerad läsförståelse. I grunden är de utvecklade för att detaljerat följa eleverna under sina första fyra år (åk f-3) av läsutveckling. Därefter kan man använda Legilexis tester som "screening" för att säkerställa att eleverna har en tillräcklig läsförmåga och att utveckling fortsätter under åk 4-6.

Under förskoleklass och lågstadiet fungerar LegiLexis tester utmärkt som heltäckande kartläggning som kan genomföras flera gånger per läsår för följa alla elevers utveckling (oavsett årskurs eller färdighetsnivå).

För mellanstadiet och äldre fungerar LegiLexi utmärkt som screening för att identifiera de allra svagaste läsarna och deras behov av stöd. Elever med låga resultat inom ett eller flera områden kommer få rekommendationer om insatser och stöd samt i vissa fall även om att genomföra tester avsedda för lägre årskurser för att ringa in exakt var i läsningen eleven befinner sig samt vad eleven behöver hjälp och stöd med.

ALLA elever kan utveckla sina läsfärdigheter mer och läsning blir man aldrig “färdig” med varför vi på LegiLexi undviker att arbeta med begreppen Godkänd / Underkänd. Vi jobbar istället med “når målet”, “når nästan målet” och “når inte målet”. För att redovisa resultaten använder LegiLexi en nivåskala med graderingen 1-6. Om eleven har gjort tester avsedda för lågstadiet gäller nivåskalan L1-L6 och mellanstadiet har sin egen skala M1-M6. Vissa tester överlappar och används i såväl låg- som mellanstadiet och där kan man ibland stöta på kombinationer som L5/M3 vilket alltså innebär att målet för VT åk 3 är detsamma som för HT åk 4. Logiskt, eller hur?

För testerna som genomförs i lågstadiet gäller följande nivåindelning och gränsvärden:

I mellanstadiet mäts eleverna på höstterminen och där är nivåindelningen som följer:

LegiLexis målnivåer är inte att förväxla med observationsgräns eller “lägsta godtagbara”, “lägsta godkända” nivå. Når man målet ska det inte råda någon tvekan om att eleven med god marginal behärskar den mätta färdigheten. Med det sagt innebär det också att elever som nästan når målen har en färdighetsnivå som kan vara godtagbar, men att där fortsatt finns en hel del att utveckla. Elever som inte når målen har mycket att utveckla och behöver sannolikt bra undervisning och stöd i sin resa mot målet.

LegiLexis tester är uppbyggda utifrån modellen The Simple View of Reading där läsning = avkodning x språkförståelse. Testerna kartlägger olika delar av läsförmågan var för sig för att därigenom kunna ge ett underlag för lärare att anpassa sin undervisning utifrån elevernas specifika behov. Utöver grundläggande färdigheter har vi även tester som ser till helheten, dvs hur pass väl eleven klarar av att kombinera alla färdigheter till egen läsning med förståelse eller egen inkodning med korrekt stavning.

Totalt består LegiLexis kartläggningsverktyg av en mängd olika deltester. De klassificeras i sin tur in i uppp till fem färdighetsområden (beroende av åk) som testas och redovisas var för sig:

1. Läsförkunskaper (bokstavskunskap, fonemisk medvetenhet, fonemsyntes & fonemsegmentering)
2. Avkodning* (vanliga ord & nonsensord)
3. Språkförståelse* (grundläggande grammatisk språkförståelse, hörförståelse & ordförråd)
4. Läsförståelse* (korta, långa och faktatexter)
5. Rättstavning (diktamenstester)

** anger tester som används i såväl låg- som mellanstadiet. Vissa tester är samma, men med olika nivåindelningar och andra tester är specifika för respektive stadie. *

Ja, när du har skapat ett konto kopplat till en skola hos en huvudman kan du via sidan "Mitt konto" markera vilka andra skolor hos samma huvudman du vill ha tillgång till. Det görs i rutan "Mina andra skolor". När du har flera skolor på samma konto så kommer du behöva välja vilken skola som ska visas upp på olika sidor såsom tex resultat- och administrationssidor.

Att stava rätt är en konst, men på iPads får man ofta hjälp av program i själva enheten som kan störa rättstavningstesterna DIK1 och DIK2. För att stänga av dessa stödjande program gör du bara följande:

• Klicka på "Inställningar" på iPad

• Klicka på "Allmänt"

• Välj "Tangentbord"

• Stäng av knapparna på "Automatisk korrigering", "Förutseende text" och "Kontrollera stavning"

Tester kan vara låsta av tre olika anledningar:

1. Eleven har redan påvisat tillräckliga färdigheter inom området och man bör inte längre lägga tid på att kartlägga dessa grundläggande färdigheter
   Visas som gråmarkerat test med bock i rutan på Testportalen. Gäller i nuläget testerna BOK, FON, SYN, SEG och GRA som stängs av när eleven påvisat tillräcklig färdighet.
2. Eleven har inte gjort de tester som krävs för att kvalificera sig till nästa test / nivå
   Visas som inaktivt test som ej går att klicka på. Gäller tester inom alla områden då testerna görs ett efter ett i bestämd ordning.
3. Eleven har inte tillräcklig färdighet för att det ska vara meningsfullt med nästa svårighetsnivå. Detta gäller testerna LÄS2 och LÄS3 till vilka eleverna kvalificerar sig genom att nå minst nivå 3 på testet innan. För åk 2 & uppåt gäller att LÄS1 och LÄS2 är obligatoriska. Kvalificeringen sker då endast till LÄS3. Även testerna DIK1 och DIK2 samt GRA kan stängas av om eleven inte kvalificerar sig genom att klara övningsfrågorna i respektive test. Avstängda tester visas då som grönmarkerade med bock i rutan på Testportalen.

Normering är ett begrepp som ofta nämns i samband med olika tester. Att ett test är normerat är inte ett mått på kvalitet eller på att testet mäter det det säger sig att mäta på ett tillförlitligt sätt utan endast ett sätt att tolka ett testresultat för en individ i förhållande till hur andra svarat på samma test.

För att göra en normering låter man en grupp genomföra ett test och utifrån deras resultat beräknas medelvärde och standardavvikelser (spridningen) för gruppen. Dessa mått används sedan för att jämföra individuella resultat med normgruppens. Normerade tester är framförallt relevant när man letar efter individer som väsentligt avviker från det normala (normen).

LegiLexis tester är inte normerade.