Språkstörning

Vad är språkstörning?

Att förstå och använda språk är något som ofta tas för givet, både i och utanför skolan. Språket är ett centralt verktyg för inlärning och kunskapsredovisning, för att skapa och upprätthålla relationer, och för att dela önskningar och erfarenheter med andra. Under skoltiden så ökar de språkliga kraven, både i och med läs- och skrivstart och mötet med det abstrakta och komplexa ”skolspråket” som finns i genomgångar, texter och samtal i klassrummet. För några elever medför dessa ökande förväntningar en stor utmaning, till exempel de med funktionsnedsättningen språkstörning som kan definieras enligt följande:

Många anser att DLD ett något mer neutralt klingande begrepp än språkstörning och vi använder därför DLD fortsättningsvis i detta kapitel, utom när vi avser den medicinska diagnosen.

DLD är vanligt, men ser olika ut

6-8% har DLD, vilket är språkliga svårigheter i sådan omfattning att en språkstörningsdiagnos skulle kunna vara aktuell.¹ Det motsvarar i genomsnitt två elever i varje klass och DLD är ungefär lika vanligt hos både flickor och pojkar. Vid DLD finns inga andra tydliga orsaker till språksvårigheterna som till exempel en hjärnskada, grav hörselnedsättning, autism eller intellektuell funktionsnedsättning. Ytterligare runt 2% har språkstörning i kombination med dessa andra funktionsnedsättningar som också påverkar kommunikation och inlärning.² DLD ser inte likadant ut hos alla elever, och förändras också med utveckling och över tid. Många elever har inga tydliga uttalssvårigheter eller avkodningssvårigheter vilket gör att DLD kan vara svårt att upptäcka både för föräldrar och för lärare. ³

Konsekvenser av DLD

Personer med DLD har inte samma förmåga att förstå och/ eller uttrycka sig med talat och skrivet språk lika bra som jämnåriga, vilket riskerar att få negativa konsekvenser för kunskapande, vänskapande och identitetsskapande.⁴ DLD ökar alltså risken för att en elev ska hamna i språklig sårbarhet vilket sker när en persons språkliga förutsättningar tillsammans med det stöd som ges inte räcker till för att möta de språkliga förväntningarna.⁵ Eftersom de språkliga förväntningarna är högre i skolan än i många andra sammanhang utgör skolan en högriskmiljö för att barn ska hamna i språklig sårbarhet.

Att upptäcka språkliga svårigheter i klassrummet

DLD ser ut på olika sätt hos olika personer och förändras dessutom med situation och graden av stöttning. Till exempel kan vardagsspråket i en-till-en-samtal med en vuxen fungera relativt väl för många elever med DLD, medan att hänga med i och delta i en genomgång eller klassrumsdiskussion kan vara omöjligt utan stöd. Det beror på att de språkliga kraven är så olika i de olika situationerna. Det finns därför inte något särskilt ”tecken” som signalerar DLD. Vuxna bör därför vara uppmärksamma på elever som ofta hamnar i språklig sårbarhet, och om detta påverkar vardagen och inlärningen negativt är det motiverat att gå vidare med en pedagogisk kartläggning och insatser, samt eventuellt en logopedutredning. Språklig sårbarhet vid DLD kan till exempel visa sig som att eleven.⁶

• har svårt att förklara, berätta eller återberätta förståeligt och med sammanhang
• gör fler grammatiska fel i tal och/eller skrift än jämnåriga
• har tydliga svårigheter att hitta rätt ord, svag ordförståelse eller svårt att använda ord på rätt sätt
• har svårt att följa längre muntliga instruktioner och genomgångar
• har svårt att anpassa sig till lyssnaren och göra sig förstådd
• har svårigheter med socialt samspel och lek med jämnåriga
• har långsam läs- och skrivutveckling
• har nedsatt läsförståelse (trots godkänd avkodning)

Var också uppmärksam på hur elever som har uttalssvårigheter klarar av att möta skolans språkliga krav, eftersom uttalssvårigheter kan vara ett tecken på språksvårigheter.

Det finns i nuläget inga pedagogiska tester eller verktyg som säkert kan påvisa språkstörning, utan en fördjupad logopedutredning behövs där en sammanvägning av bakgrundsinformation, testresultat och observation av eleven görs (se nedan). Om det finns lärar- eller föräldraoro kring en elevs språkutveckling eller om screeninguppgifter eller en specialpedagogisk utredning av läsning och skrivning indikerar stora svårigheter med ordförråd, hörförståelse och uttrycksförmåga, kan en remiss till vidare utredning av logoped vara motiverad. Hos flerspråkiga elever och elever med svenska som andraspråk som uppvisar svårigheter på svenska bör man även samla in information om hur eleven fungerar på sitt modersmål genom föräldrar och modersmålslärare, och här är kan en logopedutredning vara motiverad om svårigheter finns även på modersmålet.

Språkliga svårigheter kan vara dolda

De flesta med DLD i skolåldern har inga stora uttalssvårigheter. Man hör alltså inte på talet att det finns en språkstörning. Hos vissa elever med DLD så kan den språkliga sårbarheten snarast visa sig som att eleven till exempel:

• har svårt att fråga efter mer information för att lättare förstå
• har svårt att hålla sig till ämnet eller introducera nya samtalsämnen
• tystnar, upplevs som långsam eller blyg
• upplever att hen “glömmer” väldigt mycket
• har svårt att koncentrera sig, är (skol)trött
• drar sig undan och/eller utesluts från gruppaktiviteter

Det är inte säkert att omgivningen förstår att detta kan vara en följd av DLD i kombination med otillräckligt stöd. Självklart kan flera av punkterna ovan ha många andra orsaker, men för en del av dessa elever är det just språket som måste stöttas. Kom ihåg att dessa listor inte är ”checklistor” utan några olika exempel på hur språkliga svårigheter och språklig sårbarhet vid DLD kan ta sig uttryck.

DLD som upptäcks eller återupptäcks i skolåldern

Trots att DLD är en medfödd funktionsnedsättning så är det ibland inte förrän i mötet med skolspråket eller läs- och skrivundervisningen som DLD upptäcks: det kan vara då som de språkliga förväntningarna för första gången överstiger förmågan. Det är därför inte ovanligt att språkstörning upptäcks och diagnosticeras först i skolåldern. Var dock även uppmärksam på elever som har haft logopedkontakt när de var i förskoleåldern. Även om språk och uttal tycks ha kommit ikapp jämnåriga kan svårigheter synas igen när de språkliga förväntningarna ökar i skolan, till exempel när kraven på självständig läsförståelse ökar.

DLD och läsförmåga

Läsförmågan påverkas alltid av DLD, men i olika grad hos olika elever. Eftersom språkförståelsen av både ord och språkstrukturer oftast är nedsatt vid DLD är det främst språkförståelsedelen i läsmodellen The Simple View of Reading som är drabbad. Det i sin tur riskerar att påverka läsförståelsen negativt beroende på text och uppgift. Detta skiljer sig från dyslexi där det främst är avkodningsdelen som är påverkad. Många elever med DLD kan alltså lära sig att avkoda, men kan ha svårigheter att förstå det de läser beroende på vilken text det är.

Det är dock också vanligt att elever har både DLD och dyslexi (se under ”samförekomst” nedan). Mycket forskning visar att både dyslexi och DLD innebär svårigheter med fonologisk bearbetningsförmåga, inklusive fonologisk medvetenhet, vilket är en förklaring till den stora samförekomsten.⁷ Det är också vanligt att det tar längre tid att lära sig avkoda om man har DLD, eftersom den språkliga förmågan även används vid avkodning av ord och text, till exempel för att veta om man läst ett ord rätt eller fel.⁸ Nyare forskning tyder på att det är ett större varningstecken för senare avkodningssvårigheter om ett barn med DLD uppvisar bristande bokstavskunskap i förskoleklass och/eller årskurs 1 än brister i fonologisk medvetenhet.⁹

Precis som alla barn behöver dock elever med DLD utveckla och få explicit och strukturerad träning i såväl fonologisk medvetenhet som bokstavskunskap barn för att främja den tidiga läsinlärningen.

Att diagnosticera språkstörning

Det är logopeder som ställer den medicinska diagnosen språkstörning i Sverige. Det görs efter en logopedutredning som kartlägger olika delar av språkförmågan och sammanställer information från språkliga tester, vårdnadshavare, eleven själv och skolan. Underlag från skolan om hur eleven klarar av att möta skolspråkets och skolans krav, i vilka situationer eleven hamnar i språklig sårbarhet samt vilka insatser som gjorts och effekterna av dessa är mycket viktig information för logopeden. En språkutredning kan göras i vilken ålder som helst och för elever som inte kan svenska ännu kan utredningen göras med hjälp av en tolk eller flerspråkig logoped, eller om det inte är möjligt med hjälp av information från till exempel modersmålslärare och vårdnadshavare.

Olika typer av språkstörning

I kodningssystemet ICD-10 som logopeder i Sverige använder finns diagnoskoder för många olika sorters språkstörning, men både nyare forskning och internationella konsensusarbeten kring DLD går mot färre underdiagnoser.¹⁰ Detta är bland annat för att man har sett att en språkstörning förändras med utveckling och över tid. En aktuell underdiagnos kan dock ge en ledtråd till vilka språkliga områden som är mest drabbade, där till exempel:

• generell språkstörning betyder att svårigheter finns med både språkförståelse och uttrycksförmåga
• expressiv språkstörning innebär att de största svårigheterna finns inom uttrycksförmågan, men ofta finns även svårigheter att förstå mer komplext språk¹¹
• pragmatisk språkstörning handlar om att det främst är förmågan att använda och förstå språk i sociala sammanhang inklusive samspelsförmåga och förmågan att ”förstå mellan raderna” som är nedsatt. Vid pragmatisk språkstörning är det viktigt att utesluta autism, eftersom överlappningen av symptom är stort.

Fonologisk språkstörning också en relativt vanlig diagnos, särskilt hos de yngre eleverna, men detta är en typ av talstörning och ingår inte i begreppet DLD. Inte heller taldyspraxi, som är en mer ovanlig talstörning, eller stamning och skenande tal som hör till talflytstörningar ingår i DLD. Tal och språk hänger dock nära samman, och talstörningar, talflytstörningar och språkstörningar förekommer ofta tillsammans. Om en elev har talsvårigheter är det därför alltid viktigt att kartlägga hela språket, inte bara fokusera på uttal.

Graden av språkstörning varierar

En mindre andel personer (1–2 % av befolkningen) har det som ibland kallas för grav språkstörning med stora svårigheter inom samtliga eller de flesta språkliga områden. Hos dessa personer är oftast både uttrycksförmåga och förståelse nedsatt jämfört med jämnåriga. De allra flesta med språkstörning har inte lika genomgående språkliga svårigheter, men konsekvenserna kan fortfarande bli stora i en språktung lärmiljö om inte rätt stöd sätts ges.

Flerspråkiga elever med DLD

För att ställa diagnosen språkstörning måste språkliga svårigheter finnas på en persons samtliga språk. Olika språk medför ofta olika sorters utmaningar så svårigheterna kan ta sig olika uttryck beroende av språk. Det är viktigt att svårigheterna inte enbart beror på bristande exponering.¹² Flerspråkighet är i sig inte en riskfaktor för språkstörning, men det finns både risk för underidentifiering där språkliga svårigheter bortförklaras med flerspråkighet och överidentifiering där språkliga svårigheter på grund av till exempel bristande exponering i ett flerspråkigt sammanhang tolkas som DLD.¹³

Har man DLD påverkar det också inlärningen av andra- och tredjespråk eftersom den språkliga grunden inte är lika stabil, särskilt om man samtidigt som man lär sig ett nytt språk också måste lära sig att behärska ”skolspråket”, vilket är fallet för till exempel nyanlända elever med begränsad tidigare skolgång. För att avgöra om en långsam språkutveckling på svenska hos en nyanländ eller flerspråkig elev handlar om DLD behöver mycket information samlas in och klasslärare behöver både få stöd av elevhälsoteamet och ha möjlighet att samarbeta med sva-lärare, modersmålslärare och föräldrar. Att stärka elevernas modersmål utöver att arbeta med svenskan är en viktig insats för alla flerspråkiga elever oavsett om de har DLD eller ej.

Samförekomst med andra funktionsnedsättningar

DLD delar gener och miljörisk-faktorer med flera andra vanliga funktionsnedsättningar och samförekomsten ökar över tid. DLD är vanligt förekommande tillsammans med bland annat:

• Dyslexi: Det är många elever med DLD som också har dyslexi och tvärtom – beroende på studieurval och kriterier bedöms samförekomsten vara 20–90%.¹⁴
• ADHD: Runt var femte elev med DLD uppfyller även kriterier för ADHD och upp till hälften av elever som uppfyller kriterier för ADHD har även DLD.¹⁵
• Andra begränsningar i exekutiva funktioner, där till exempel planeringsförmåga och arbetsminne ingår, utan att uppfylla kriterier för ADHD.¹⁶
• Både inåtagerande och utåtagerande beteenden. Dessa beteenden är vanligare hos barn och ungdomar med DLD jämfört med barn med typisk språkutveckling, och denna skillnad ökar med stigande ålder.¹⁷

Det är också relativt vanligt att ha språkstörning och autism, men det är inte alltid motiverat att ställa både diagnoserna eftersom autism i sig också påverkar kommunikationsförmågan.

Den stora samförekomsten betyder att en och samma elev ofta behöver flera olika insatser för att kunna möta förväntningarna i skolan och lära sig och utvecklas till sin fulla potential. Eftersom språkliga svårigheter kan vara mer dolda finns det också en risk att DLD ”drunknar” i relation till andra funktionsnedsättningar.¹⁸ Forskning visar också att det är särskilt lätt att missa elever med DLD som har en god avkodningsförmåga¹⁹ – kanske för att mycket fokus under de första skolåren ligger på att knäcka läskoden. Därför är det viktigt att också uppmärksamma och stötta språkutvecklingen och arbeta strukturerat med att stärka elevernas språk och öka den språkliga tillgängligheten i lärmiljön parallellt med arbetet med att utveckla avkodningsförmågan under de tidiga skolåren.

Sammanfattningsvis är det viktigt att fokusera på en elevs språkliga förutsättningar och framför allt på hur mötet med lärmiljön fungerar, inte på en diagnos, ett diagnosnamn eller en gradering. En eventuell diagnos får inte heller sänka förväntningarna, utan alla elever måste få verktyg, kunskaper och stöd för att utvecklas.

Främja språkförståelse och läsutveckling

En startpunkt för att underlätta och lägga grunden till en god läsförståelse är att skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö, där man både arbetar strukturerat med att utveckla elevernas språk och stöttar i lärmiljön för att förebygga språklig sårbarhet. Detta arbete kan med fördel ta sin utgångspunkt i två teorier om vad DLD beror på (se vidare i boken ”Förstå och arbeta med språkstörning”²⁰).

Båda dessa teorier har gott stöd av forskning och kompletterar varandra, där den första teorin handlar om inlärning och vikten av goda modeller och mycket repetition tillsammans med explicit undervisning, och den andra om miljö och hur man kan underlätta språklig bearbetning genom att bland annat anpassa hur muntligt och skriftligt material presenteras. Även om detta utgår från de förutsättningar som elever med DLD har, så är detta insatser som både forskning och erfarenhet visar kan stötta och hjälpa alla elever i språklig sårbarhet.

Främja språkinlärning genom mer repetition och explicit undervisning

Den första teorin menar att personer med DLD har en nedsatt förmåga att uppfatta och lära in mönster jämfört med personer med typisk språkutveckling²¹. Språk kan ses som återkommande mönster av ljud, stavelser och morfem som bildar ord som sedan kopplas till en betydelse, och ytterligare mönster hur man sätter ihop orden till meningar för att uttrycka olika innehåll, det vill säga grammatiska regler. I den tidiga språkutvecklingen är denna inlärning omedveten eller implicit. Det innebär att inlärning sker utan medveten reflektion. Har man DLD så tycks det ta längre tid att upptäcka och lära in dessa mönster än för personer med typisk språkutveckling.

Konsekvenserna av detta är att en elev med DLD behöver höra (och senare läsa) ett ord eller en grammatisk formulering många fler gånger och i fler meningsfulla sammanhang innan inlärning sker. Repetition är därför centralt, både av språklig kunskap och av faktakunskaper. Forskning visar att repetitionen blir ännu mer effektiv om eleverna själva får återkalla informationen från minnet och får många tillfällen att till exempel använda ett nytt ord i olika sammanhang och få återkoppling på ett ord är rätt och används rätt.²²

I skolåldern blir det också mycket viktigt att komplettera den implicita/omedvetna inlärningen med explicit inlärning - att läraren modellerar och använder sig av metakognitiva diskussioner, explicit och vägledande undervisning samt hjälper eleverna att stärka sin språkliga medvetenhet.²³

Den språkliga medvetenheten bör man arbeta med på flera nivåer och kan alltså handla om att prata och fundera tillsammans om

• Språkljud: var i munnen språkljuden bildas och hur det skiljer sig mellan ord, hur språkljuden kopplas samman till bokstäver och så vidare (till exempel med FonoMix Ljudmetoden²⁴)
• Språklig struktur och ordförråd: vad ordföljd gör för betydelsen, vad ett ord betyder och hur ordet hänger samman med andra ord, och så vidare.²⁵
• Hur olika texter är uppbyggda: till exempel vad som skiljer en berättande text från en beskrivande text eller en förklarande text (till exempel utifrån Genrepedagogik²⁶)
• Olika typer av läsförståelsestrategier: till exempel modellera hur man kan stanna upp och ställa kontrollfrågor till sig själv, hur man kan hitta det viktigaste i en text eller hur man kan ta hjälp av rubriker och bilder.²⁷

Det handlar alltså om att ha ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där man tillsammans explicit arbetar med olika delar av muntligt och skriftligt skolspråk. I artiklarna om fonologisk medvetenhet, ordförråd, språkstruktur och läsförståelse finns många goda exempel på hur strukturerad och explicit undervisning kan läggas upp, och referenserna ovan innehåller ytterligare läsning kring hur man kan arbeta explicit språkstöttande och samtidigt öka den språkliga medvetenheten.

Främja språklig bearbetning genom anpassningar i material och lärmiljö

Den andra teorin menar att personer med DLD har en mer begränsad bearbetningsförmåga än personer med typisk språkutveckling och att detta orsakar svårigheterna med språklig inlärning, förståelse och användning.²⁸ Vi har alla en begränsad bearbetningsförmåga som varierar med dagsform och situation och alla kan uppleva ”bearbetningsöversvämning” när en situation kräver för många mentala operationer samtidigt. Elever med DLD är dock extra känsliga för detta, särskilt när det handlar om språk. Den begränsade bearbetningsförmågan kan vi konkretisera genom att använda begreppen utrymme, tid och/eller energi.²⁹

Nedan följer några exempel från boken ”Förstå och arbeta med språkstörning”³⁰ på hur lärare utifrån dessa tre överlappande delar kan modifiera hur muntligt och skriftligt material presenteras på ett sätt som underlättar språklig bearbetning:

UTRYMME: Begränsningar i mängde samtidig information som kan bearbetas

• Begränsa mängden information som kommer samtidigt. Bryt till exempel ner längre instruktioner i delar och texter i mindre stycken.
• Använd olika typer av visuella stöd. Detta eftersom talat språk är flyktigt, medan bilder och symboler finns kvar och avlastar arbetsminnet och möjliggör repetition och bearbetning av information i egen takt. Ha också alltid med det skrivna ordet, även innan eleverna har knäckt läskoden. Låt tankekartor och diagram visa samband. Använd också film, experiment, utflykter och fotografier för att möjliggöra förståelse på flera sätt. Observera att bild- och symbolstöd ska användas medvetet och med ett tydligt syfte. Att till exempel bildsätta hela texter med symboler stjälper oftare än hjälper. Det är viktigare att minska mängden samtidig information.
• Ge förförståelse för nytt innehåll. Gå igenom och prata om centrala begrepp. Koppla nytt innehåll till tidigare erfarenheter och befintlig kunskap. Bearbeta information muntligt innan eleverna förväntas läsa eller skriva själva.
• Rensa omgivningen från annat som tar bearbetningsutrymme, sänk ljudnivån, använd gärna mikrofon för att öka hörbarheten och minimera distraktioner.

TID: Begränsningar i bearbetningshastighet

• Ge mer tid i kommunikation, både för förståelse och för tid att formulera sig. Anteckna och rita på tavlan utan att prata samtidigt. Våga pausera och vänta in.
• Använd tecken (TAKK) för centrala begrepp; det saktar ned taltempo, stöttar ordinlärningen och är också en viktig typ av visuellt stöd.³¹
• Säg samma sak på olika sätt och betona viktiga begrepp och viktig information – det ger både nödvändig repetition och tid för bearbetning.
• Ge mer tid för både muntliga och skriftliga uppgifter, inklusive prov. Stötta förståelsen av skriftliga frågor med muntliga förklaringar och/eller visuellt stöd för att eleven ska kunna visa det hen kan.

ENERGI: Begränsad kraft att hålla fokus och bearbeta komplexa uppgifter

• Differentiera och anpassa mängden material och uppgifter. Guida eleverna till central information. Viktig information får gärna komma först. Kortfattade sammanfattningar underlättar.
• Använd andra metoder till inlärning än enbart tal och skrift som till exempel film, experiment, drama, utflykt, bilder.
• Texter ska gärna ha tydliga rubriker och underrubriker som guidar till innehållet, bilder ska stötta och inte störa. Formgivning och layout ska bjuda in till läsning.³²
• Öka förutsägbarheten: ha gärna samma grundläggande lektionsstruktur i samtliga ämnen. Ha gärna svaren på ”de sju frågorna” tillgängliga: Vad ska hända nu? Var? Vem? Hur länge? Vad ska hända sen? Vad behöver jag? Varför?
• Stötta tidsuppfattning med till exempel tidshjälpmedel (timglas, tidtagningsappar).
• Ge möjlighet till regelbundna (extra) pauser; det är tröttande att ständigt språka om man har DLD.

Kartlägg för att skapa språklig tillgänglighet

I en språkligt tillgänglig lärmiljö arbetar de vuxna aktivt för att förebygga språklig sårbarhet, och alla elever ges möjlighet att utveckla sitt språk genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Detta gäller inte bara elever med misstänkt eller konstaterad DLD, utan även till exempel nyanlända elever, flerspråkiga elever med begränsad exponering av svenska och elever med begränsad erfarenhet av skriftspråk innan skolstart.

En kartläggning med fokus på lärmiljö och undervisning där man uppmärksammar vilka delar av klassrummets, lärandets och interaktionens språk som kan behöva stöttas och förtydligas är en viktig utgångspunkt i detta arbete och gynnar alla dessa elevgrupper. Sådana kartläggningar bör göras regelbundet, både i ämnen där det fungerar bra för att hitta framgångsfaktorer, och i ämnen där elever oftare hamnar i språklig sårbarhet för att kunna stötta delaktighet och inlärning på ett bättre sätt. Involvera gärna elever i språklig sårbarhet själva i detta arbete, till exempel med hjälp av materialen ”Så här vill jag ha det i skolan / … på fritids / … på idrotten / … på musiken”.³³ Om oro finns kring en elevs språkutveckling eller språkliga förmåga kan också en logopedutredning ytterligare stötta i planeringen av en mer språkligt tillgänglig undervisning och lärmiljö, eftersom den kartlägger en elevs språkliga styrkor och språkliga begränsningar.

Forskning visar att en ökad medvetenhet hos lärare om hur de presenterar muntlig och skriftlig information, ökad användning av olika typer av visuella stöd, samt explicit arbete med ordförråd i helklass gör skillnad för elever med DLD.³⁴ Men det är självklart individuellt vilka av dessa insatser som gör störst skillnad, eftersom elever, de språkliga bearbetningssvårigheterna, klassrum, undervisning och lärare ser olika ut. Det är därför kartläggningen av de språkliga förväntningarna och hur varje elev klarar av att möta dessa med och utan stöttning och vägledning är en så viktig del i arbetet med språklig tillgänglighet!

Sammanfattning

Denna artikel har handlat om språkstörning / DLD och hur man kan öka den språkliga tillgängligheten i klassrummet för att förebygga att elever hamnar i språklig sårbarhet.

• DLD är en medfödd funktionsnedsättning där förmågan att lära sig och använda sitt eller sina modersmål är nedsatt. DLD påverkar även andra- och tredjespråksinlärning, och förekommer ofta tillsammans med dyslexi och/eller ADHD.
• DLD förändras över tid och med situation, och kan ibland vara svår att upptäcka.
• Att kartlägga de språkliga förväntningarna och hur elever klarar att möta dem, att anpassa hur man presenterar muntlig och skriftlig information, och att ha ett explicit språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen gynnar elever med DLD.