PIRLS 2021

Hur lär man barn att läsa?

Att lära sig att läsa är inget som sker per automatik utan det kräver strukturerad undervisning och en massa träning. För att kunna läsa måste man behärska en mängd olika färdigheter - allt från att koppla ihop bokstäver med dess ljud, sätta ihop ljuden till ord och samtidigt kunna koppla orden till dess betydelse var för sig och i sitt sammanhang. För att kunna läsa måste man behärska två faktorer: Avkodning och Språkförståelse. Dessa faktorer och alla underliggande läsfärdigheter är färdigheter som måste läras in och övas under många år. På LegiLexi ser vi det som vårt uppdrag att stötta lärare i arbetet med att lära barn att läsa och vi har som en del av det tagit fram formativa tester som följer elevernas utveckling och även gett ut en bok om hur man lär barn att läsa.

Följ elevernas utveckling - anpassa undervisningen

Med LegiLexis kostnadsfria finmaskiga och formativa tester kan lärare och speciallärare enkelt följa alla elevers läsutveckling inom en mängd olika färdighetsområden. Tester utvecklade tillsammans med svenska läsforskare kartlägger och följer eleverna från den tidiga bokstavskännedomen via fonologisk medvetenhet till avkodning. Parallellt följer vi elevernas språkliga utveckling och när eleverna knäckt koden kan man även mäta progressionen i deras läsförståelse i flera olika tester. Allt lätt tillgängligt i vår Testportal.

Tydlig resultatredovisning på flera nivåer

Istället för att lägga tid på att fylla i egna excelark eller löspapperssystem ges lärare som använder LegiLexi direkt tillgång till all statistik på såväl klassnivå som elevnivå:

Med denna detaljrikedom kan såväl lärare, speciallärare som skolledare snabbt analysera elevernas faktiska behov, följa deras utveckling över tid och se att undervisningen och de insatser som görs ger önskat resultat.

Beror PIRLS-tappet på pandemin?

Självklart påverkar en pandemi som Covid-19 mycket i samhället och i våra liv. Många länder valde att stänga ner skolor och ha distansundervisning under delar av pandemin. Sverige stack ut med sin strategi att hålla skolorna öppna i möjligaste mån. Speciellt i de yngre årskurserna gjordes hjälteinsatser från skolorna som lyckades hålla öppet i princip hela pandemin trots sjukfrånvaro bland såväl elever som personal. Det gav effekt för det finns inga synliga “pandemitapp” i läsning i den forskningsstudie som publicerades baserad på svensk data.

Hur går det för elever som inte bara talar svenska hemma?

I PIRLS redovisas resultat för eleverna uppdelat på om de bara talar svenska hemma eller om de inte bara talar svenska hemma. Statistiken i PIRLS visar tydligt att det är en nackdel att inte bara prata testspråket (svenska) hemma. Inte så att vi ska tvinga alla att prata svenska hemma för det lär inte göra någon skillnad, men det finns bland annat en tvärsnittsstudie från 2022 som tydligt visar att just gruppen av elever som inte har svenska som sitt förstaspråk är en grupp av elever som behöver mer stöd tidigare!