Astrid Frylmark

Leg. logoped 

Introduktion till avkodning

Fonologisk medvetenhet

Bokstavskunskap

Alfabetisk avkodning

Automatiserad avkodning

Läsinlärning i anpassad grundskola

LegiLexis verktyg ger effekt

Inget lästapp under pandemin

SVA-elever behöver mera stöd tidigare

Undvik sommarlovstappet

Utveckling av LegiLexis tester

LegiLexi i anpassad grundskola

GRA: Hittar elever i språklig sårbarhet

Lärarinsikter från LegiLexi

Vilket stöd ger LegiLexi

Coronarapport

Högläsning

RTI och evidensbaserad undervisning

Skolverkets bedömningsstöd behöver kompletteras

Betydelsen av tillförlitliga kartläggningsmaterial

PIRLS 2021

LegiLexis "nya" hemsida

The Simple View of Reading

Hjärnans påverkan på läsinlärning

Vad är egentligen läsning?

Läsförmåga

Läsflyt

Läsförståelse

Undervisning i läsförståelse

Sommarlovsläsning

Introduktion till språkförståelse

Ordförråd

Stimulera ordkunskap med anknytning till olika ämnen

1. Välj ord för det aktuella ämnet/avsnittet

2. Definiera, förklara, vrid och vänd på orden

Stimulera ordförrådet genom högläsning

Stimulera ordkunskap

Språkstruktur

Undervisa i språkstruktur

Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi

Språkstörning

Svenska som andraspråk

## Stimulera ordkunskap med anknytning till olika ämnen

Det är viktigt att bedriva ett kontinuerligt ordförrådsarbete, med genomtänkta strategier, för att alla elever ska förstå kommande texter i både svenska och övrig undervisning såsom so, no och matematik. Här kan utvalda ord definieras, förklaras och bearbetas på olika sätt.

Det går givetvis att variera arbetet med ord i klassrummet, men det är bra om vissa delar i arbetssättet är återkommande. Arbetsgången kan bestå av följande fyra steg:

1. välj ut orden för det aktuella avsnittet
2. definiera, förklara, vrid och vänd på orden
3. låt eleverna bearbeta orden
4. sammanfatta, återknyt och repetera.

Nedan beskrivs arbetsgångens fyra steg närmare.

## 1. Välj ord för det aktuella ämnet/avsnittet

I skolan är det viktigare att arbeta med vissa ord än med andra. De ord som bör ges särskilt fokus i undervisningen är främst sådana som inte ingår i vardagliga samtal men som ändå är allmängiltiga, det vill säga ord från nivå 2 som beskrivits tidigare i detta kapitel. Inför varje nytt kunskapsområde som ska introduceras bör läraren tänka efter vilka ord och begrepp som eventuellt kan ge upphov till missförstånd eller svårigheter och fokusera ordundervisningen på dessa ord. Välj ord som naturligt förekommer i vuxen konversation och inom flera olika ämnesområden.

För elever som håller på att lära sig matematiska begrepp skulle man exempelvis kunna arbeta med ordet *öka*.

För ovanliga ämnesspecifika ord ur nivå 3 och som hör till ett aktuellt ämne (såsom *halvö, feodal, terrarium*), kan det räcka att förklara dem när de dyker upp och att påminna om deras betydelse när de är relevanta för det aktuella kunskapsområdet.

## 2. Definiera, förklara, vrid och vänd på orden

I den här fasen ska undervisningen vara lärarledd, men givetvis ändå inkludera eleverna i samtal och diskussioner. Undervisa om det utvalda ordet genom att fokusera på vad det heter, hur det låter och vad det betyder. Eleverna behöver både få en definition av det aktuella ordet och ett kunskapssammanhang där ordet ingår. Det är viktigt att ge alla elever tillräckligt med tid att tänka och dra slutsatser.[Wiig, E., Freedman, E. & Schreiber, L. (2011).The Word Book. Verona, Wisconsin: The Cognitive Press. ](#1)Det är bättre att formulera en egen definition eller förklaring än att direkt använda sig av ordböcker och uppslagsverk, vars språk oftast svårare att förstå på grund av att informationen är komprimerad.

Exempel: Ordet *öka* beskrivs (inledningsvis) på detta sätt i Nationalencyklopedin:

***Öka:*** *bli större i antal el. omfattning*

I en anpassning för årskurs 1-3 kanske följande kan vara lättare att förstå – följt av bildmaterial och konkret material från elevernas vardag att se och känna på:

***Öka** betyder att något blir större eller mer.*

Arbeta med ordet på olika kreativa sätt så att elevernas kunskap och fantasi aktiveras. Se till att eleverna möter ordet vid upprepade tillfällen och återkom själv till målordet flera gånger.

*Vattenpölens storlek ökar, blir större, när det fortsätter att regna.*

*Det är varmare än igår – temperaturen har ökat.*

Ett öppet samtalsklimat i klassrummet med direkt undervisning om ord, definitioner och diskussioner om ord samt många varierade aktiviteter om och med ord, gynnar *alla* elever. Sådana aktiviteter minskar klyftan mellan de som har ett stort ordförråd redan vid skolstart och de som har olika problem som hindrar dem i den viktiga ordförrådsutvecklingen.

Sätt upp ordet på en särskild plats i klassrummet där aktuella ord exponeras. Då är det enkelt att återkomma till ordet, återknyta till det och hålla det aktuellt.

Andra sätt att arbeta med ord kan vara att associera till tidigare kunskaper, diskutera homonymer (ord som uttalas och stavas likadant men skiljer i mening), synonymer (ord med samma eller näraliggande betydelse) och antonymer (motsatsord), att identifiera ord som hör ihop och att göra morfologisk analys. Exemplet nedan belyser hur ordet *minskar* kan förklaras genom att sätta in det i ett sammanhang:

*När solen skiner kommer snögubbens storlek att minska. Den smälter bort.*

### **Associera till tidigare kunskaper**

Det kan vara enklare för eleverna att befästa nya ord om de associeras till tidigare kunskaper. Associera själv eller, om möjligt, låt eleverna associera till sitt eget liv eller sådant de kan.

*När du häller upp mjölk ökar mängden mjölk i glaset. Samtidigt minskar mängden mjölk i mjölkpaketet.*

Ju mer tid som läggs på varje ord, desto större chans att det blir väletablerat hos den enskilda eleven. Associationer kan gärna vara både ljudrelaterade och innehållsrelaterade. Elever som är inriktade på ordens ljudstruktur kanske försöker rimma eller funderar på hur orden ”ungefär” låter. *Katastrof* låter som ordet *katt* i början. Elever som även är inriktade på visuella likheter kanske ser katten framför sig i ett katastrofalt sammanhang.

### **Samtala om homonymer, synonymer och antonymer**

Att i klassrummet diskutera exempelvis homonymer, synonymer och antonymer genom att använda grafiska modeller kan vara ett lustfyllt sätt att lära sig nya ord.

*Homonymer* – ord som låter lika men betyder olika. Ett exempel är ordet *tiger* kan förklaras genom följande grafiska modell.

*Synonymer* – ord som låter olika men betyder (nästan) lika och kan beskrivas genom en annan grafisk modell:

*Antonymer* – motsatser kan beskrivas genom ytterligare en grafisk modell:

### Identifiera ord som hör ihop

Ett annat sätt att lära sig nya ord är att lista och diskutera ord som hör ihop på olika sätt och på olika nivåer. Detta kan illustreras enligt nedanstående exempel där ord som hänger ihop med ”rörelse” grupperas utifrån olika kategorier.

### Undervisa om ordens betydelse genom morfologisk analys

Att göra en *morfologisk analys* kan vara ett effektivt sätt att lära eleverna att förstå vad nya ord betyder. Aktiviteter för att öka den morfologiska medvetenheten hör av tradition mest hemma i mellanstadiet, men många övningar passar också mycket bra för elever i förskoleklassen och på lågstadiet. I förskoleklassen kan man arbeta med sammansatta ord, och fundera över betydelseskillnader mellan till exempel orden *skrotbil* och *bilskro*t respektive *skosnöre* och *snörsko*. För de yngre eleverna kan man visa hur vanliga ord ofta börjar eller slutar på samma sätt. Man kan också visa att samma rotmorfem finns med i olika ord såsom *bil* i orden lastbil, sportbil, bilmotor och bilverkstad.

Man kan även ta exemplet om mjölken. Ordet *öka* hör ihop med *ökning* och ordet *minska* hör ihop med *minskning*.

## 3. Låt eleverna bearbeta orden

När ett nytt ord är presenterat och förklarat och eleverna har tagit del av olika exempel, är det dags att ytterligare aktivera eleverna. Vartefter de blir vana vid olika arbetsrutiner kan de komma igång och diskutera samt rita och förklara för varandra och på andra sätt bearbeta betydelsen av det aktuella ordet. De kan ge exempel på när ordet används, tala om ifall de tycker om ordet eller inte och berätta vad de tänker på när de hör ordet. De kan också skapa ett eget ordmemory genom att skriva kort med ord respektive deras förklaringar, som sedan ska matchas med varandra. När nya ord introduceras, blir det ett bra sätt att repetera tidigare presenterade ord inom samma ämnesområde.

Man kan exempelvis låta eleverna rita olika sätt att använda ordet *öka*, så som en bil som ökar farten eller en termometer när temperaturen ökar.

### Synliggöra likheter och skillnader med hjälp av tabeller

Det passar bra att samla ord som hör ihop begreppsmässigt, eller som har samma rotmorfem, i en tabell. Eleverna kan vara aktiva och fylla på med exempel. Om flera grupper av elever funderar kan listan bli riktigt lång. Därefter kan eleverna sortera orden. Arbetet med detta kan ske individuellt eller i små grupper.

## 4. Sammanfatta, återknyt och repetera

Genom att sammanfatta ett område efter att ha arbetat specifikt med ord kan eleverna känna att de ”är med” och har förstått. Ett bra sätt att sammanfatta och befästa kunskap är att varje elev muntligt eller skriftligt gör en egen mening med målordet.

För att återigen använda exemplet med *mjölken* skulle eleven nu kunna skriva en mening där ordet *öka* ingår.

Det är bra att behålla ett aktuellt ord på väggen under en längre tid och att i undervisningen återknyta till vad ordet heter, hur det låter och vad det betyder. När ordet är tillräckligt väl repeterat kan det läggas i en ”skattkista” där de ord som eleverna har arbetat med samlas. Skattkistan kan sedan tas fram för att repeteras och vid behov förnya bekantskapen med orden.

## Stimulera ordförrådet genom högläsning

Nedan presenteras ett strukturerat arbetssätt, beskrivet av Andrew Biemiller, [Biemiller, A. (2003). Vocabulary: Needed if more children are to read well. Reading Psychology, 24, 323–335.](#2) med syfte att utveckla ordförrådet. Metoden tar hänsyn till att elever har olika förutsättningar och svårigheter. Att använda detta arbetssätt i klassrummet tar ungefär en halvtimme per dag och kan betraktas som en ständigt förekommande god rutin. Metoden går ut på att grundlägga en positiv nyfikenhet och inställning till nya ord genom att knyta träning i ordkunskap till den viktiga vanan att läsa sagor och berättelser.

Varje vecka väljer läraren ut en skönlitterär berättelse av lagom svårighetsgrad. Därefter görs ett aktivt urval av ungefär 24 ord per berättelse. Dessa ord väljs ”på känn”. Biemiller menar att valet är ”konst, inte vetenskap”. Man bör lita på sin intuition när man väljer ord. Tanken är att orden ska vara vanliga och de kan vara kända av några men inte av alla elever. Orden bearbetas under hela veckan, i fem dagar.

### Arbetsgång

**Dag 1.** Läraren läser hela berättelse högt och utan avbrott.

**Dag 2.** Läraren läser om berättelsen, men stannar upp och lär eleverna något om åtta ord ur berättelsen. Detta sker genom att läraren läser om den mening där det aktuella ordet ingår och själv förklarar med enkla ord. I slutet av dagen läser läraren om de åtta meningar där orden ingår och upprepar förklaringen.

**Dag 3 och 4.** Läraren läser om berättelsen och lär på samma sätt som dag två ut något om åtta utvalda ord vid varje tillfälle.

**Dag 5.** Alla ord ur boken som uppmärksammats under veckan repeteras genom övningar där orden sätts in i andra meningar än de ursprungliga.

Metoden utgör ett exempel på hur man på ett systematiskt sätt kan arbeta med att lyfta enstaka ords betydelse ur gemensam textläsning.

Bygg ett brett och djupt ordförråd

Introduktion

Avkodning

Språkförståelse

Läsning

Särskilda behov

Forskning och rapporter

Bygg ett brett och djupt ordförråd

Referenser