Testerna

LegiLexi har ägnat flera år till att utveckla, testa och kvalitetssäkra en serie tester som används för att följa alla elevers läsutveckling under lågstadiet. Testerna visar snabbt om någon elev inte hänger med och insatserna kan då sättas in tidigt och med rätt fokus. Alla kan ha nytta av LegiLexi - både de som inte kommit igång med sin läsning riktigt och de som läser med bra flyt och förståelse!

Vad kartlägger LegiLexis tester?

LegiLexis tester är uppbyggda utifrån modellen The Simple View of Reading och kartlägger olika delar av läsförmågan var för sig. Vi försöker isolera varje enskild läsfärdighet för att därigenom kunna ge ett underlag för lärare att anpassa sin undervisning utifrån elevernas specifika behov. Varje grundläggande färdighet kartläggs för sig. Vi har även tester som ser till helheten, dvs hur pass väl eleven klarar av att kombinera alla färdigheter till egen läsning med förståelse. 

Totalt består LegiLexis kartläggningsverktyg av nio deltester. De klassificeras i sin tur in i fyra färdighetsområden som redovisas var för sig:

  • Läsförkunskaper 
    1: Fonologisk medvetenhet
    2: Bokstavskunskap
  • Avkodning 
    8: Ortografisk avkodning
    9: Alfabetisk avkodning
  • Språkförståelse 
    3: Ordförråd
    4: Hörförståelse
  • Läsförståelse 
    5: Korta tester
    6: Längre texter
    7: Faktatexter

 

Vilka läsfärdigheter kartläggs med LegiLexi?

I testportalen har vi delat in testerna i tre olika delar (A, B & C) utifrån hur testet genomförs och vad som krävs av eleven och läraren.

 

Del A = kartlägger elevernas läsförkunskaper och språkförståelse.
Dessa tester kräver ingen egen läsning utan här ges muntliga instruktioner och eleven svarar på frågor med hjälp av bilder. Eleverna arbetar på egen hand digitalt med hörlurar. Deltester som ingår i Del A är:

  • Deltest 1 (DT1) = fonologisk medvetenhet
    Utgör en del av läsförkunskaper
    Tid = ca 10-15 min
  • Deltest 2 (DT2) = bokstavskunskap
    Utgör en del av läsförkunskaper
    Tid = ca 5-10 min
  • Deltest 3 (DT3) = ordförråd
    Utgör en del av språkförståelse
    Tid = ca 10 min
  • Deltest 4 (DT4) = hörförståelse
    Utgör en del av språkförståelse
    Tid = ca 5-10 min

Testerna i Del A är obligatoriska för alla elever, men om eleven har nått minst nivå 4 på både DT1 och DT2 eller tidigare nått minst nivå 3 på både DT8 & DT9 behöver DT1 & DT2 inte göras om i framtida mätningar utan stängs automatiskt av.

 

Del B består av 3 deltester som mäter elevens läsförståelse.
Dessa tester är olika typer av läsförståelse. Inom varje deltest sker en progressiv svårighetsökning. Dessa tester är alla tidsbegränsade och stängs av efter uppnådd maxtid. Eleverna arbetar på egen hand digitalt med hörlurar. Läsförståelsetesterna tar 5-20 min att genomföra beroende på årskurs och prestation:

  • Deltest 5 (DT5) = enklare läsförståelse
    Obligatoriskt för åk 1 och äldre.
    Tid = max 5 minuter. 12 korta texter, totalt 12 frågor.
  • Deltest 6 (DT6) = läsförståelse längre texter
    Obligatoriskt för åk 2 och äldre. Yngre elever släpps vidare om de når minst nivå 3 på DT5.
    Tid = max 7 minuter. 6 texter, totalt 18 frågor.
  • Deltest 7 (DT7) = läsförståelse faktatexter
    Obligatoriskt för åk 3 och äldre. Yngre elever släpps vidare om de når minst nivå 3 DT6.
    Tid = max 8 minuter. 4 texter, totalt 12 frågor.

Vår rekommendation är att låta alla elever i klassen genomföra alla deltester utifrån sina förutsättningar. Testerna kommer stängas av när tiden tagit slut eller när eleven blivit klar. Vissa elever släpps vidare medan andra får stanna - allt beroende på läsförmåga. 

 

Del C består av 2 deltester som mäter elevernas avkodningsförmåga
I Del C har vi två snabbläsningstester. Det första deltestet är läsning av vanligt förekommande riktiga ord. Det andra deltestet är snabbläsning av nonsensord, dvs ord som inte finns. Nonsensordsläsning är viktig att genomföra då den ger värdefulla insikter i elevens förmåga att ljuda sig igenom och läsa för eleven obekanta ord utan att gissa av sammanhanget eller bildstöd vad det kan vara. Det kartlägger elevens alfabetiska läsningsförmåga. 
Testerna är obligatoriska för alla elever och genomförs en-till-en (lärare-elev).

  • Deltest 8 (DT8) = snabbläsning av riktiga ord
    Tid = 1 minut
  • Deltest 9 (DT9) = snabbläsning av nonsensord
    Tid = 1 minut

 

För vilka elever passar LegiLexi?

Många av LegiLexis deltester kartlägger elevernas färdigheter inom delar av läsningen som faktiskt inte kräver någon egen läsning såsom ordförråd, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap och hörförståelse. Vi rekommendera att anpassa testningen utifrån årskurs så att:

  • Förskoleklass: Genomför Del A och få en kartläggning av elevernas läsförkunskaper och språkförståelse
  • Lågstadiet - åk 1-3: Genomför alla delar (Del A, B & C).
    Starta gärna med att genomföra Del C då resultaten på dessa deltester påverkar vilka delar i Del A som eleverna måste göra. På så vis kan onödigt testande undvikas.
  • Övriga årskurser: Anpassa utifrån behov

 

Kan vi hoppa över vissa deltester?

För att få ut en komplett elevanalys med rekommendationer på nästa steg krävs att eleven minst gjort de deltester som är obligatoriska för sin årskurs:

  • Elever i åk 1: DT 1-5 samt DT 8-9
  • Elever i åk 2: DT 1-6 samt DT 8-9 (normalt sett få som behöver göra DT 1-2)
  • Elever i åk 3: DT 1-9 (normalt sett få som behöver göra DT 1-2)

Vår rekommendation är att låta alla elever i klassen genomföra alla deltester utifrån sina förutsättningar. Normalt sett ska du som lärare inte behöva gå in och stänga av deltester manuellt för elever utan systemet ska göra detta per automatik. Om du bedömer att en av dina elever i åk 2 eller äldre inte klarar av läsförståelsen alls så kan du manuellt registrera nollresultat på de deltester som du anser att eleven inte ännu klarar av för att på så vis ändå få ut analysen.

 

Varför är vissa tester "klarmarkerade" trots att eleven inte gjort dem?

I testportalen så visas genomförda tester med en grön knapp som inte längre går att klicka på. För vissa elever kommer deltest 1 och deltest 2 vara "klarmarkerade" trots att eleven inte har gjort dessa tester denna testomgång. Anledningen till detta är för att tidigare testresultat har indikerat att eleven har nått målen för Läsförkunskaper och därför inte behöver göra om just dessa tester. För övriga deltester (deltest 3-9) finns ingen automatisk avstängning vid höga resultat.

Logiken är att om eleven har nått minst nivå 4 på både DT1 och DT2 eller minst nivå 3 på både DT8 & DT9 så stängs DT1 & DT2 av och behöver inte göras om i framtida mätningar. 

 

Ibland så kommer även DT6 och DT7 visas som "gröna" i testportalen trots att eleven bara genomfört DT5. Detta sker när eleven inte nått minst nivå 3 för deltestet innan (DT5). På samma vis stängs DT7 av för elever i åk 1-2 som inte når minst nivå 3 på deltestet innan (DT6). Denna intelligens sparar tid för eleverna och minimerar onödig testning.

 

Testperioder

Vad är en testperiod?

En testperiod är precis vad det låter som, en period under vilket du kan genomföra testet. LegiLexi har tre testperioder varje läsår – under varje testperiod så kan varje elev genomföra testet en gång.

Höst: 1 augusti – 30 november

Vinter: 1 dec – 31 mars

Vår: 1 april – 31 juli 

Varför finns det flera testperioder?

För att LegiLexis verktyg ska stödja ett formativt arbetssätt som hjälper barnen utvecklas rekommenderar vi starkt att du genomför testet 3 gånger per läsår. Då kan du sätta in åtgärder i tid och utvärdera deras effektivitet kontinuerligt. Om testet genomförs för sällan riskerar det att endast bli en summativ utvärdering av elevernas kunskaper. Se årsöversikten här.

Vi hann inte klart med alla elever innan perioden stängdes, vad gör vi nu?

Det händer att man inte hinner göra klart alla elever utan hamnar mitt i brytpunkten mellan två testperioder. Det finns då två val att göra:

  • Merparten av eleverna har kompletta resultat för förra perioden - endast få deltester saknas på få elever
    Genomför dessa deltester med de elever som saknar resultat och flytta manuellt tillbaka deras "nya" resultat in på deras poänglista för föregående period
  • Merparten av eleverna har inte genomfört testerna förra perioden
    Gör antingen om alla tester med alla elever eller flytta "fram" de poängresultat som de elever som hann starta innan brytpunkten har fått registrerat

Hur flyttar jag poängresultat mellan olika testperioder?

Om du råkat få testresultat splittade mellan två testperioder för eleverna i en klass pga brytpunkten så går det att manuellt flytta fram eller tillbaka poängresultat. Gör följande:

  1. Logga in på ditt konto på legilexi.org
  2. Klicka till Testning / Registrera resultat
  3. Välj rätt klass (om du har fler)
  4. Välj elev
  5. Välj testomgång (endast innevarande och föregående testomgångar kan redigeras / ändras)
  6. Skriv av elevens poängresultat från omgången du vill flytta från
  7. Byt till rätt testomgång
  8. Skriv in elevens poängresultat på respektive deltest
  9. Klicka Spara.

Om du flyttar resultat bakåt i tiden vill du sannolikt även radera resultaten i innevarande period så att du senare ska kunna genomföra testningen på nytt. Gör då som ovan, men i tillägg på #6 så raderar du siffrorna och klickar spara här. På så vis nollställs testningen och kan genomföras på nytt.

 

Papperstester vs digitala tester

Är det någon skillnad på testerna om man gör dem på papper vs digitalt?

Det är exakt samma tester som görs och testerna är kvalitetssäkrade både i pappers- och den digitala versionen. Att testa digitalt via testportalen har stora fördelar: Läraren slipper rättningen och eleverna som testas ges möjlighet att arbeta i sin egen takt. Eleverna ser bara en uppgift i taget och vår uppfattning är att de allra flesta får en större arbetsro och koncentrerar sig bättre vid digital testning.

Måste man ha iPads för att genomföra testningen digitalt?

Nej, vår testportal är plattformsoberoende och fungerar på de flesta datorer och plattor.

 

Testkvalitet och utveckling

Har LegiLexis tester hög validitet?

Ja, under vårterminen 2017 gjordes en validering av LegiLexis tester mot DLS bas och DLS med hög validitet. Hög validitet innebär att testerna mäter det man vill att de ska mäta. Ta gärna del av forskarnas artikel om hur LegiLexis tester är utvecklade och kvalitetssäkrade. 

Har LegiLexis tester hög reliabilitet? 

Ja, under läsåret 2016-2017 genomfördes reliabilitetsmätningar som gav en hög reliabilitet. Hög reliabilitet innebär att tillförlitligheten är hög i testerna, dvs att man får samma resultat under samma förutsättningar. Ta gärna del av forskarnas artikel om hur LegiLexis tester är utvecklade och kvalitetssäkrade. 

Är LegiLexis tester normerade?

Nej. Vid utformningen av våra tester gjordes flera avvägningar. Ett var att frågorna skulle vara av en ökande svårighetsgrad. Detta för att testerna då kan kortas ner utan att förlora i tillförlitlighet. En annan avvägning som gjordes på flera tester var att alla elever som behärskar färdigheten ska kunna få maxresultat. Båda dessa faktorer påverkar fördelningen av resultat så att de inte bildar en normalfördelningskurva. Därmed är det inte lämpligt att genomföra en normering, då denna skulle bli missvisande. Eftersom en normering inte kan genomföras så kan inte heller staninevärden tas fram.

Har LegiLexis tester staninevärden?

Nej. Den viktigaste anledning till att LegiLexi valt att inte applicera staninevärden på våra tester är att de har en tendens att bli fundamentalt missvisande. Skillnaden mellan stanine 3 och stanine 5 kan vara några få poäng och inom marginalen för statistisk osäkerhet, men ändå ge stora effekter på vilka åtgärder som sätts in. Vi använder oss istället av målnivåer som är direkt kopplade till Lgr11 och Skolverkets bedömningsstöd. Varje elevs prestation mäts mot målen i dessa.

Relativa betyg togs bort från svenska grundskolan 1994 och relativa mått såsom stanine används sällan inom andra ämnen eller professioner nuförtiden. LegiLexis tester använder sig inte av relativa mått eftersom det inte räcker att en elev är bättre än andra eller över medel - alla elever måste faktiskt nå målen och lära sig läsa!